- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
64

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfstången - Hjulet med valsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man kan äfven göra häfstången oafbrutet verkande
genom att anbringa henne på en roterande axel;
hästvandringen, vindspelet m. fl. äro dylika
häfstångsförbindningar; kaffeqvarnens vef utgör äfven
en sådan oafbrutet verkande häfstång. Förser man en
roterande axel med flera häfstänger i stället för med
blott en, erhålles en anordning, som i praktiken fått
en vidsträckt användning.

Fig. 42. Polhems häftyg.

Hjulet med valsen. Det förnämsta exemplet på en
oafbrutet verkande häfstång utgöres af hjulet med
valsen
, som i sin enklaste form framställes i fig. 43
och 44. Det utgöres af en axel eller vals och en
på den samma fäst skifva, hvilka tillsammans rotera
kring valsens axeltappar. Kring skifvans omkrets är upplindad en
vid den samma fäst lina, hvilken tjenar till angrepp
för den verkande kraften. Vid valsen är likaledes
fäst en lina, som uppbär lasten. Då den förra linan i
följd af kraftens verkan lindas af skifvan, upplindas
den senare kring valsen, hvarvid lasten upplyftes. I
afseende på den drifvande kraftens verkan vid denna
tillställning inträder alldeles samma förhållande,
som om kraft och last verkade på en tvåarmad häfstång,
hvars armar vore ab och bc (fig. 44). Skall den på en
kring valsen upplindad lina hängande lasten W hållas
i jemvigt medelst kraften p, som verkar i en kring
hjulet eller skifvan upplindad lina, kan kraften
vara så mycket mindre än lasten, som valsens radie är
mindre än hjulets. Vore t. ex. ab 4 gånger så stor som
bc, behöfde p endast vara 1/4 af W för att åstadkomma
jemvigt; vore kraften p större än 1/4 af lasten W,
förmådde hon icke blott hålla den senare i jemvigt,
utan kunde äfven sätta henne i rörelse uppåt.

Fig. 43. Hjulet med valsen.

Fig. 44. Till teorin om hjulet med valsen.

Jemföra vi de linlängder, som, i händelse rörelse
åstadkommits, blifvit aflindade på valsen, finna vi
dem betydligt olika, så att lasten tillryggalagt
en betydligt kortare väg än kraften. De särskilda
linlängderna eller vägarna förhålla sig tydligen
som valsens och hjulets radier eller, hvilket är det
samma, omvändt om lastsen och kraften. Lagen för det
förhållande, som eger rum mellan krafterna och de
häfstångsarmar, på hvilka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free