- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
69

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blockskifvan och blocktyget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

våningen af ett magasin, än om han skulle bära tyngden
uppför en stege till samma höjd. Blockskifvan är i
sin omkrets försedd med ett spår för att styra den
öfver henne löpande linan. Om tyngden W, fig. 47,
skall upplyftas från d till c, måste tydligen hela
linlängden dc passera öfver blockskifvan och en
lika stor linlängd af den i a verkande kraften
inhalas. Kraftens väg är här lika med lastens,
och följaktligen äro äfven kraften och lasten lika
stora. Vid det fasta blocket är således kraften lika
stor med den last, hon håller i jemvigt. Helt annat
är förhållandet med det rörliga blocket: det är ej
fast förbundet med en orörlig upphängningspunkt,
utan med lasten (fig. 48). Linan är fastgjord vid
c; hennes andra ända a påverkas af kraften, här
representerad af en arbetare. Då lasten är upplyft
ända till a, har arbetaren tydligt halat in hela
linlängden abc. Kraften har således tillryggalagt
ett dubbelt så långt vägstycke som lasten. Häraf
följer, att vid det lösa blocket den kraft, som
erfordras för att hålla jemvigt med en viss last,
endast behöfver vara hälften så stor som denna senare;
men hon får i stället tillryggalägga ett dubbelt så
långt vägstycke eller röra sig med en dubbelt så
stor hastighet som lasten. Om de båda linparterna
ej äro parallela, utan göra en vinkel med hvarandra,
ändrar sig af lätt insedda skäl detta förhållande så,
att den använda kraften måste vara större, i samma
mån den nämda vinkeln blir större.

Fig. 49. Blocktyg med tre fasta och tre rörliga block.

Fig. 50. Blocktyg med ett fast och ett rörligt blockhus.

Genom lämplig kombination mellan fasta och rörliga block kan
kraften stegras till nästan hvilket
belopp som helst. Dylika kombinationer utgöras af
s. k. blocktyg. En förening af två eller flera
blockskifvor till ett gemensamt helt kallas ett
blockhus. Fig. 49 visar en af de enklaste formerna af
ett blocktyg, bestående af tre fasta och tre rörliga
block. De rörliga, sins emellan förenade blocken
fästas vid lasten och röra sig på samma gång och med
samma hastighet som denna. Om lasten höjes så mycket
som från b till a, måste, såsom af figuren tydligen
synes, genom den drifvande kraftens verkan inhalas
en linlängd lika med längden af de sex linparterna,
som ligga mellan de punkterade linierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free