Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vigt och våg - Vågens konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vigten är mycket olika hos olika kroppar, ty då hon
är lika med summan af de attraktionskrafter, hvaraf
atomerna påverkas, måste hon vara större, ju större
atomernas antal är.
Dessa förhållanden ha redan i äldsta tider gifvit
anledning till att begagna kropparnas vigt som
måttstock för bedömande af deras massa och till försök
att utfinna instrument och metoder för att bestämma
denna vigt. Den apparat, som begagnas härtill, kallas
våg. Hvem vågens förste uppfinnare var, är svårt
att säga. Hon framträder i sin enklaste form liksom
af sig sjelf, då hon af behofvet påkallas, så att
användandet af hennes princip snarare är att anse som
ett resultat af det allmänna bildningstillståndet,
af vidsträcktare handelsförbindelser än som en enda
persons lyckliga ide. Grekerna uppgifva dock Fidon
som vigternas uppfinnare; Gellius nämner Palamedes
och kineserna Hiene-Juene.
Fig. 56. De lutande tornen i Bologna.
Då allt slags handel nödvändigt förutsätter mätning
och vägning, ha många velat tillskrifva det äldsta
handelsfolket, fenicerna, vågens uppfinning. I
bibeln finna vi, att redan Abraham vägde silfret,
och Moses omnämner flera slags mått och vigt. I Jobs
bok talas om vågskålar, och om vi kunde skaffa oss
en våg från hvarje tid, skulle vi sannolikt mellan
dessa och de nu brukliga finna föga skilnad. I
Iliaden förekomma flera ställen, som bevisa, att på
Homeros’ tid vågen var ett allmänt kändt verktyg.
Vågens konstruktion. Vågen konstruerades ifrån början
efter samma princip, som ännu i dag ligger till grund
för de finaste hit hörande instrument i kemistens
laboratorium, nämligen lagen för häfstången. I
hvardera ändan af en likarmad häfstång, rörlig omkring
en axel, anbringar man en vågskål och har dermed
vågen i hennes enklaste gestalt, som vi med ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
