- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
78

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vågens konstruktion - Snällvågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förändring återfinna i den s. k. handelsvågen (fig.
58). Tungan utvisar jemvigtsläget genom sin
riktning mot en viss punkt och anger äfven genom
sin afvikelse derifrån den minsta öfvervigt i den ena
eller andra vågskålen. Fig. 59 visar oss utseendet af
en annan våg, hos hvilken vågskålarna sitta ofvanpå
häfstångsarmarna.

Fig. 57. Tyngdpunktens fallande inom stödytan.

Snällvågen. Något senare förekommer den
s. k. snällvågen med olikarmad häfstång. Hon har
fått sitt namn af det hastigare vägningssätt, man
dermed kan åstadkomma. Hon skiljer sig
från den förut omnämda handelsvågen
derigenom, att de båda häfstångsarmarna
äro olika långa. Den kropp, som skall vägas, upphänges
på ett bestämdt afstånd från stödjepunkten; motvigten
Q (fig. 60), hvars tyngd är bekant, föres så långt
ut på den andra häfstångsarmen, att jemvigt
uppkommer. Genom afståndet emellan stödjepunkten C och
den rörliga vigten Q finnes nu den sökta vigten, som
afläses på en längs den större häfstångsarmen anbragt
skala. Snällvågen kallas äfven den romerska vågen.

Fig. 58. Handelsvågen.

Någon ytterlig noggranhet kan man ej
förutsätta hos så enkelt konstruerade apparater;
emellertid äro de i många fall tillräckliga
och ha den fördelen att vara lätt handterliga.
De antika vågar, som man uppgräft ur Pompejis
ruiner, visa oss, att man redan hos romarna
kände till fördelen af att ha två särskilda
upphängningspunkter, såsom man ser på den
i fig. 60 afbildade vågen. Vanligen
var då den enas afstånd från lasten två eller
fyra gånger den andras. Derigenom hade man den
fördelen att med samma rörliga vigt och samma längd
på häfstångsarmen kunna väga så väl större som mindre
tyngder. Ligger t. ex. den ena upphängningspunkten
30 linier från lasten och den andra 6, och är den
längre armen 3 fot lång, kunna vi med en rörlig vigt
af 1/2 skålpund vid det större afståndet blott väga
föremål af 5 skålpunds vigt, vid det mindre deremot
af 25.

Fig. 59. Taffelvågen.

I brefvågen och andra dylika finna vi en annan form
för vågen med olikarmad vågbalk. Här är nämligen
den rörliga vigten ersatt genom en tung visare, som
vid den belastade vågskålens sänkning höjer sig och
dervid beskrifver en cirkelbåge. Ju större utslag
visaren gör, desto längre blir den häfstångsarm,
på hvilken hans tyngd verkar, under det lastens
häfstångsarm på samma gång förkortas. Vigten afläses
på den uppgraderade bågen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free