- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
79

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Decimal- eller bryggvågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Decimal- eller bryggvågen är till utseendet den
mest komplicerade af alla vågar; med tillhjelp
af fig. 62 och 63 skola vi dock lätt förstå denna
nyttiga apparats sammansättning och verkningssätt. I
båda teckningarna äro samma delar utmärkta med samma
bokstäfver, så att vår beskrifning kan omfatta båda.

Huvudbeståndsdelarna hos hvarje våg märka vi äfven
här: de båda vågskålarna, nämligen skålen P för
vigterna och bryggan AB för lasten Q, vidare den
böjda vågbalken LN, som har sin axel i M. Men
redan vid första ögonkastet se vi en stor skilnad
mellan denna våg och de förut nämda. Lasten Q hänger
nämligen ej på en enda punkt af häfstångsarmen LM,
utan bryggan AB hvilar blott till en del på eggen E,
hvilken å sin sida trycker på den enarmade häfstången
FG, som åter vid L hänger på vågbalken; vidare trycker
AB äfven ned stången CD och hänger genom denna vid K
på vågbalken. AB och CD bilda ett fast förbundet helt.

Fig. 60. Snällvågen.

Fig. 61. Brefvågen.

Lastens båda angreppspunkter vid K och L göra saken
skenbart invecklad, men i sjelfva verket är effekten
den samma, som om lasten endast hängde i K. Afsigten
med det öfriga är blott att åstadkomma instrumentets
större beqvämlighet genom vågskålens likformiga
höjande och sänkande samt dess plana form, hvilken
underlättar vägningar af större tyngder. Det är för
öfrigt likgiltigt, om lasten placeras närmare E eller
B, ty ingen del af trycket kan verka annat än på
häfstångsarmen LM. Grundvilkoret för hela inrättningen
är, att samma förhållande eger rum mellan EF och GF
som mellan KM och LM. Om t. ex. KM är femtedelen af
LM, måste äfven EF vara femtedelen af GF. Derigenom
åstadkommes, att, hvar än kroppen må ligga på bryggan,
trycket alltid fördelas lika på häfstångsarmen. Den
del, som i E verkar på häfstången GF, utöfvar
visserligen blott en femtedel af sin kraft på G, men
i stället är häfstångsarmen LM fem gånger längre än
KM, der den på B tryckande delen verkar en sänkning,
och den slutliga effekten på häfstångsarmen LM blir
sådan, som om hela lasten vore upphängd i K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free