- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
83

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kemiska vågen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna komma för långt ned och vågens känslighet
minskas, och emedan denna böjning äfven kan vara
ojemn, i följd hvaraf tyngdpunkten ej mer komme att
ligga lodrätt under stödjepunkten, har man, för att
undvika denna olägenhet, vid balansens ändar och
midt anbragt ställskrufvar, vid hvilka befinna sig
metallskifvor eller kulor, genom hvilkas närmande
till eller aflägsnande ifrån balansens midtpunkt
tyngdpunktens läge lätt kan korrigeras (fig. 64, 65).

I nödfall kan man äfven med vågar, hvilkas häfstångs
armar äro olika långa, åstadkomma noggranna
resultat; man behöfver blott utföra två vägningar
efter hvarandra, då man första gången lägger lasten
på den ena, andra gången på den andra vågskålen,
hvarefter man drar qvadratroten ur produkten af de
tal, som ange båda vigterna. Om t. ex. kroppen väger
den ena gången 5 och den andra 7 ort, är hans rätta
vigt [roten ur]35 = 5,91 ort, nära nog (5 + 7):2 = 6.

På balansens öfversta del finnes en gradering,
hvarigenom hvarje arm delas i 10 lika delar, emedan
nu mera noggranna vägningar alltid utföras efter
decimalsystemet. Medelst denna anordning kan man
angifva de minsta vigtskilnader, hvilket icke alltid
lyckas ensamt genom vigters läggande på vågskålen. Man
använder derför i stället för den vanliga vigten så
kallade ryttare, d. v. s. af finaste platinatråd böjda
[?]formiga hakar, som uppsättas på balansen. Dessa
hakar hafva samma tyngd som den minsta vigten. Det
ställe på balansen, der ryttaren sättes för att
bringa honom i horisontalt läge, anger den tillökning
eller förminskning, som vigten får, allt efter som
ryttaren, sitter på den vågarm, som uppbär vigten
eller lasten. I förhållande till ryttaren verkar
sålunda vågen som en olikarmad häfstång. Om vi antaga,
att jemvigt eger rum då 3,246 ort ligga i vågskålen,
och ryttaren står på samma sida midt emellan det
fjerde och femte delstrecket, från midten räknadt,
blir hela vigten 3,24645 ort. Ty då ryttarens egen
vigt är ett tusendels ort, verkar han vid femte
delstrecket blott så mycket som 0,0005 och midt
emellan fjerde och femte som 0,00045 ort.

För att så mycket som möjligt minska friktionen har
man äfven vid vågskålarnas upphängningspunkter anbragt
skarpa stålkanter, hvilka röra sig mot polerade
glas- eller agatplattor. Fig. 64 och 65 visa oss
i detalj vågskålarnas upphängningsapparat. För att
noggrant kunna inställa stålprismerna, så att de
bli sins emellan parallela, rätvinkliga mot balansens
riktning och ligga alla tre i samma horisontalplan,
äro vid upphängningarna skrufvar anbragta, medelst
hvilka plattan c, som uppbär kanten a, kan vridas
på åtskilliga sätt. För att så mycket som möjligt
hindra nötningen af det mellersta prismat låter man
ej balansen ständigt hvila på det samma, utan, då
vågen ej begagnas, arreterar man honom, d. v. s. man
upplyfter honom från sitt underlag och upphänger honom
medelst två armar. På vår teckning är denna arretering
antydd genom den korta, horisontala stafven, som
synes bakom balansen, och den lilla fyrkantiga tappen
vid ställningens fot. Den lilla tappen omvrides med
en nyckel och åstadkommer genom en excenterskifva
armens höjande och sänkande. Vid noggranna vägningar
arreterar man ej blott, då vågen ej begagnas, utan
äfven hvarje gång, vigter påläggas eller aftagas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free