- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
97

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pendelns användning - Sekundpendeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidigt lärde känna detta för urens noggranna gång
skadliga inflytande, sökte man äfven medel att, om
ej undanrödja, åtminstone neutralisera det. Redan
1715 föreslog Graham den sinnrika utväg, som ännu
i dag användes, nämligen att motverka det skadliga
inflytandet genom samma kraft, som framkallat
det. För att bibehålla ett lika afstånd mellan
svängnings- och upphängningspunkterna lät han,
i stället för den tunga linsformiga kroppen,
vid pendelstången anbringa ett aflångt kärl med
qvicksilfver. Då pendelstången genom värmet förlänges
och svängningspunkten sålunda sänkes, utvidgas
qvicksilfret i kärlet och stiger, hvarigenom dess
tyngdpunkt något höjer sig. Genom noggranna försök kan
man lätt utröna den behöfliga qvicksilfversmängden.

Dylika kompensationspendlar äro ännu här och hvar i
bruk, dock använder man mera en annan tillämpning
af samma princip. Det är en äfven af Graham
uppfunnen inrättning, der pendelstången utgöres,
ej af en enda stång, utan af ett system af stänger
af olika metaller, hvilkas utvidgningar genom
värmet ömsesidigt upphäfva hvarandra. Fig. 81 ger
en föreställning härom. Stången till denna pendel,
som i följd af sin form äfven kallas rostpendel,
består af ett system af nio stänger, af hvilka några
vid sin utvidgning förlänga sig uppåt, andra nedåt. Är
alltså den mellersta stången d af jern, äro stängerna
c och b samt de med dem på andra sidan midtstången
symmetriskt liggande stängerna af samma metall. De
i figuren med fulldragna linier utmärkta stängerna
äro af någon annan metall, t. ex. messing, som vid
lika uppvärmning utvidgar sig mera än jern. Längden
af messingsstängerna måste tydligen beräknas så,
att deras förlängning blir lika med jernstängernas.

Fig. 81. Kompensationspendel.

Sekundpendeln. Till fysikaliska ändamål använder man
ganska ofta som tidmätare den enkla sekundpendeln, det
vill säga en sådan pendel, hvars svängningstid uppgår
till jemnt en sekund. Att bestämma och vidmakthålla
en sådan pendels riktiga längd är ej så lätt. Ty då den nästan
blott genom försök kan utrönas, måste dessa göras med
den allra största noggranhet. För att svängningarna
skola kunna fortsättas tillräckligt länge, är första
vilkoret, att friktionen så mycket som möjligt
upphäfves. Har man äfven observerat ett stort antal
svängningar och derigenom blifvit i stånd att noga
beräkna tidslängden för en enda, återstår dessutom att
bestämma tyngdpunktens afstånd från svängningspunkten,
och detta arbete medför ej mindre svårigheter.

Det är nämligen en stor skilnad, om den svängande
tunga kroppen är upphängd på en tyngdlös eller så godt
som tyngdlös tråd eller på en stång, som alltid har en
viss tyngd. Och de i sig sjelfva så enkla lagarna för
pendelns rörelse blifva ännu ytterligare komplicerade,
då pendelns upphängningspunkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free