- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
98

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekundpendeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befinner sig inuti den tunga stången, så att
tunga massor både öfver och under upphängningspunkten
måste sättas i rörelse.

Ett sådant fall påträffa vi i den i fig. 82 framstälda
metronomen eller taktmätaren, efter sin uppfinnare
kallad Mälzels metronom. Det är den lilla,
bekanta apparaten, hvaraf man betjenar sig i musiken
för att bestämma den takt, i hvilken ett musikstycke
bör gå. Metronomens hufvudbeståndsdelar äro en tung
blykula, anbragt vid en stång, som svänger kring
en horisontal axel. Denna stång fortsättes ofvanför
upphängningspunkten, och förlängningen, som är försedd
med en skala, uppbär en flyttbar motvigt. Alla de
andra delarna äro mindre väsentliga; urverket tjenar
till att hålla apparaten i gång. Den nedre vigten
eller blykulan verkar alltid på samma afstånd
från upphängningspunkten och skulle, om hon svängde
ensam, också fullborda sina svängningar med samma
hastighet. Men nu måste hon äfven
sätta i rörelse motvigten, hvilken alltid sträfvar att
åstadkomma en rörelse åt motsatt håll och derigenom
fördröjer den förras rörelser. Dessa kunna slutligen
helt och hållet upphöra, om motvigten skjutes så
långt upp, att båda vigternas afstånd från axeln
förhåller sig omvändt som deras massor. Vi skulle
då ha framför oss en tvåarmad, i jemvigt befintlig
häfstång, som i hvarje läge vore i hvila. Ju närmare
man derför skjuter motvigten till axeln, desto mindre
blir hennes fördröjande inflytande och desto mera
närmar sig svängningstiden den som det nedre klotet
ensamt skulle hafva.

Fig. 82. Mälzels metronom.

Mälzels metronom är en s. k. sammansatt pendel,
d. v. s, en sådan, hvars massa ej kan betraktas som
en enda materiel punkt. Då man talar om längden på
en sådan, och strängt taget äro alla svängande kroppar
sammansatta pendlar, förstår man dermed längden af den
enkla pendel, som svänger med samma hastighet. Den
punkt, i hvilken den sammansatta pendelns massa
skulle koncentreras för att bilda en enkel pendel med
samma svängningstid, kallas den sammansatta pendelns
svängningspunkt; han behöfver alls icke ligga inuti
sjelfva massan, utan kan falla långt utom denna,
såsom hos metronomen ofta är fallet.

Genom den s. k. reversionspendeln har man
lyckats noga bestämma svängningspunktens afstånd
från upphängningspunkten. Om man nämligen i
svängningspunkten af en sammansatt pendel, bestående
af en väl arbetad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:19:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free