Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosferen - Höjdmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket som ett lager af ett tunt knifsblads tjocklek
utbredt öfver ett stort kägelklot.
En qvicksilfverspelare af 25,6 tums höjd och en
qvadrattums genomskärningsarea samt en vattenpelare
med samma bas af 34,8 fots höjd väga hvardera
21,4 skålpund. Då nu den luft, som trycker på en
qvadrattums yta, förmår hålla jemvigt mot denna
tyngd, måste följaktligen en luftpelare från jordytan
till atmosferens gräns och med nämda genomskärning
äfven väga 21,4 skålpund. Lufttryckets storlek på en
qvadratfots yta blir således 2140 skålpund, på en
svensk qvadratmil 27 773 000 000 centner och på hela
jordytan 178 483 000 000 000 000 centner. Som vi sett,
är lufttrycket olika på olika höjder; man har derför
till utgångspunkt för dylika beräkningar antagit det
tryck, som atmosferen utöfvar vid hafvets yta.
Höjdmätningar. Redan 1643 skall man i Toscana hafva
användt det då nyss uppfunna torricelliska röret till
mätande af bergshöjder, och 1647 anmodade Pascal,
för att pröfva och utvidga sina egna rön, en sin
slägting Périer att anställa undersökningar af
lufttrycket på det nära staden Clermont i Auvergne
belägna Puy de dôme, ett öfver 4 700 fot högt
berg. Den omständlighet, hvarmed då för tiden dylika
experiment måste företagas, gjorde detta berg, som
låg i närheten af en folkrik stad, särdeles lämpligt
derför. Men försöket kunde ej utföras förr än i
september 1648. Périer uppmätte då först lufttrycket
medelst två torricelliska rör i det vid foten af
berget belägna paulinerklostrets trädgård och fann
qvicksilfverspelarens höjd i hvartdera röret utgöra
26 paristum 3 1/2 linier (24,6 tum). Ett af dessa
rör qvarlemnades på stället för att observeras,
det andra medtogs af Périer till toppen af Puy de
dôme. Här förnyades experimentet, och man fann
nu, att qvicksilfret endast stod 23 paristum 2
linier (21,7 tum) högt. »Detta resultat», säger
Périer, »satte oss alla i förvåning. Vi upprepade
experimentet fem särskilda gånger på bergets topp
under olika förhållanden, med apparaten dels
betäckt, dels obetäckt, utsatt för vinden och
skyddad derför, vid olika väderlek, men alltid med
samma utgång. Vid nedstigandet gjorde man ännu en
observation mellan bergets topp och klosterträdgården,
då qvicksilfverspelaren befans vara 25 paristum
hög. Då expeditionen återkom till utgångspunkten,
fann man, att qvicksilfverspelaren i det qvarlemnade
instrumentet bibehållit sin höjd af 26 paristum
3 1/2 linier, äfvensom att det från Puy de dôme
medförda nu åter visade samma resultat. Orsaken till
qvicksilfverspelarens förändrade höjd måste alltså
ligga i den förra observationsortens högre läge och
det der rådande mindre lufttrycket.
Följande dag gjorde Périer två nya observationer,
först i ett enskildt hus i den högst belägna delen
af staden, andra gången från tornet af kyrkan
Notredame. Till och med vid dessa obetydliga
höjdskilnader angaf qvicksilfrets sjunkande
minskningen af lufttrycket, och alla i Clermont
anstälda experiment bekräftade fullständigt de af
Torricelli och Pascal dragna slutsatserna. Man hade
funnit, att vid en stigning af 7 famnar (toises)
qvicksilfverspelaren föll 1/2 linie, vid 27 famnars
höjd 2 1/2 linier, vid 150 famnar 15 1/2 linier
och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
