Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en spets, hvilken, såsom på Fortins dosbarometer,
nedgår i qvicksilfret i den U-formiga delen. Om
nu någon luft inkommer, stannar hon i den nedre
delen, hvarifrån hon lätt kan aflägsnas och der hon
dessutom ej kan göra någon skada. Rörets förlängning
har intet inflytande på de af instrumentet angifna
barometerhöjderna.
På det kortare benet, som äfven är slutet, befinner
sig vid a en fin öppning, hvarigenom luften kommer åt
att trycka på qvicksilfversytan, men genom hvilken
qvicksilfret ej kan utrinna. Instrumentet kan sålunda
vändas om och bringas i det för transporteringen
beqvämare läge, som fig. 100 utvisar.
Ett hufvudvilkor vid barometrars förfärdigande så
väl som vid deras användande till observationer
af lufttrycket är, att endast rent qvicksilfver
användes till rörets fyllande. Orent, med bly
eller andra metaller uppblandadt qvicksilfver
är ej nog lättrörligt, hänger sig gerna fast vid
glaset och bildar med tiden fällningar, som försvåra
observationerna. Men äfven med det bästa qvicksilfver
händer, att någonting afsattes och gör glaset dunkelt
på det ställe, der qvicksilfversytan vanligen står,
hvarför man här använder samma försigtighetsmått
som vid finare vågar: man arreterar instrumentet,
då det ej begagnas, d. v. s. man bringar det ur dess
vertikala läge i ett lutande, så att qvicksilfret
flyter upp i öfre ändan af röret.
Fig. 98. Gay-Lussacs häfvarbarometer.
Fig. 99.
Fig. 100.
Ju vidare barometerröret är inuti, desto noggrannare
observationer medger instrumentet. Mycket
fina rör eller s. k. hårrör utöfva på vätskor,
hvari de nedsänkas, en af vätskornas och rörens
beskaffenhet beroende olika verkan: kapillaritet eller
hårrörskraft. I beröring med ämnen, som fuktas af
vätskan, yttrar hon sig som en uppsugning (vatten i
rena glas- och metallrör, i växtcellerna o. s. v.),
med sådana, som ej fuktas, som en nedtryckning,
depression (vatten i feta, olja i fuktade rör
o. s. v.), och vätskeytans förändring genom denna
kapillarkraft är så mycket större, ju trängre
röret är.
Qvicksilfret fuktar ej glaset; vid dess införande
i trånga glasrör uppkommer sålunda en depression,
som gör dess yta bugtig eller konvex, såsom fig. 101
visar. Ökas lufttrycket, blir ytan bugtigare, minskas
det, blir hon jemnare. För att utröna den verkliga
barometerhöjden måste man derför beräkna henne från
högsta punkten af denna båge och alltid göra afseende
på kapillaritetens inflytande. För detta ändamål
har man för bekanta diametrar matematiska formler,
uppgjorda efter talrika observationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>