Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barometern - Aneroidbarometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till s. k. normalbarometrar tagas mycket vida
rör, der kapillariteten nästan försvinner.
Fig. 101. Kapillardepression.
Vid konstruktionen af den vanliga barometern, som
hufvudsakligen användes till angifvande af väderleken,
är en så ytterlig noggranhet ej behöflig, då hans
egentliga ändamål endast är att angifva, huru vida
barometerhöjden ökas eller minskas. Bland dessa
påträffar man stundom några af egendomlig inrättning.
Fig. 102. Hjulbarometer.
En af de mest bekanta är hjulbarometern
(fig. 102). Det är en häfvarbarometer, der
qvicksilfvershöjden i det kortare, öppna röret mätes
och medelst en visare angifves på en cirkelformig
och graderad skifva. Visarens rörelse på skifvan
åstadkommes på följande sätt. På visarens axel sitter
en snörskifva, kring hvilken upplindas en tråd, som
i hvardera ändan uppbär en liten vigt. Den tyngre af
dessa vigter nedhänger i det kortare barometerröret
och flyter på qvicksilfret. Då nu lufttrycket ökas,
nedtryckes denna qvicksilfverspelare; vigten sjunker
med det samma och den lättare vid trådens andra ända
höjes, hvarvid snörskifvan och visaren vridas. Vid
aftagande lufttryck upplyftes åter den tyngre vigten,
och visaren vrides åt annat håll.
Andra, s. k. dubbelbarometrar, uppmäta
lufttrycket genom den kortare pelarens höjd på ett
annat sätt, som redan angafs af Huyghens. Det kortare
benet utlöper ofvantill i ett fint, likformigt rör,
och rummet öfver qvicksilfret är fyldt med en färgad
vätska, som uppstiger till en viss höjd i detta
trängre rör. Då lufttrycket ökas och qvicksilfret
stiger i det längre röret, faller det i det kortare,
och den färgade vätskan sjunker i följd af rörets
ringa diameter ett betydligt stycke. Lika så stiger
hon mycket högt, då mera qvicksilfver utkommer ur
det längre i det kortare. Barometrar af detta slag
måste derför ha en skala med motsatt gradering.
Den vanligaste indelning af skalan är i tum och
linier; men för barometrar, som skola tjena till
vetenskapliga ändamål, är indelningen i centimeter
och millimeter; 760 millimeter (256 dec.-linier)
antagas som barometerns medelstånd vid hafsytan.
Aneroidbarometern. Detta slags barometer, som i sin
första form uppfans af fransmannen Vidi (1844),
innehåller alls intet qvicksilfver. Vidi
utgick från den tanken, att den elastiska bottnen af en
tillsluten dosa, som kunde göras lufttom, borde genom
det yttre lufttrycket mer eller mindre inpressas allt
efter skilnaden mellan det yttre och inre trycket.
Hans barometer består hufvudsakligen af en lufttom,
hermetiskt tillsluten metalldosa, på hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
