Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygmaskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här är ej stället att närmare skärskåda de många olika
flygförsök, som verkligen blifvit gjorda, och de ännu
talrikare och mångfaldigare prospekter och förslag,
som af brist på penningar ej blifvit utförda. Liksom
perpetuum mobile, dyker äfven flygmaskinen
oupphörligt upp på nytt. Det är ett ganska eget, men
af många iakttagelser styrkt sakförhållande, att medan
det hufvudsakligen är skomakare, bankrutterade köpmän
och afskedade militärer, som grubbla på perpetuum
mobile, äro flygmaskinens uppfinnare till största
delen att söka bland skräddare, smeder, advokaternas
skrifvarbiträden och detta slags mekaniker, för
hvilka ingenting är omöjligt. En sådan var nu äfven,
för att blott nämna ett exempel, den unge Besnier,
en låssmed från Sablé i Frankrike. Denne unge
man väckte 1786 allmän uppmärksamhet. Hans maskin
bestod af en inrättning, liknande en bår, som han
fäst på axlarna. Två stänger bildade apparatens
hufvuddelar. De rörde sig midt öfver axlarna i gängor;
hvarje stångarm hade i sin yttre ända ett vinglikt
underlag af taft, som upptog jemnt hälften deraf. De
båda främre af dessa vingar rördes af händerna, de bakre af
fötterna och på det sätt, att den högra fram- och
den venstra bakvingen samtidigt höjde eller sänkte
sig. Uppfinnaren skall dock endast kunnat sänka sig
från höjder i sned riktning, men ej uppstiga. Sedan
han flera gånger, och alltid med framgång, försökt sig
från små höjder, vågade han sig äfven på något större,
ja, det säges till och med, att han på detta sätt
skall ha färdats öfver floder. Åtminstone förljudes
ej, att han brutit halsen af sig, och sålunda var
han lyckligare än forntidens Ikaros och åtskilliga
af sina efterföljare.
Fig. 110. Blanchards flygmaskin.
Ungefär vid samma tid konstruerade Blanchard i Paris
en flygmaskin, som han åren 1780-1783 utstälde i Hôtel
de la rue Turenne: den flygande båten. Han försökte
på flera sätt lösa problemet, men måste alltid,
för att öfvervinna vingarnas och maskinens tyngd,
använda en motvigt, som hindrade hela apparaten att
fritt röra sig i luften. Det yttre utseendet af hans
maskin visar fig. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
