- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
133

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftbalongens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man hade visserligen från Annonay fått sig tillsändt
ett protokoll med alla detaljerna vid balongens
uppsändning, men ingen uppgift om hvilken gas,
som begagnats vid hans fyllning; bröderna gjorde
nämligen härafen hemlighet. Då beslöt Charles
begagna vätgasen. Ett ämne, som är fjorton gånger
lättare än den atmosferiska luften, måste ju ha
en vida kraftigare verkan än denna obekanta gas,
som enligt uppgift endast vore hälften så tung som
denna. Men vätgasens beredning hade ännu sina stora
svårigheter. Man kände honom knappast. Hittills
hade man endast framstält honom i små mängder,
och nu skulle en massa af mer än 1500 kubikfot
inskaffas i en balong. Äfven vetenskapsmännen
fruktade för dess stora eldfängdhet. Charles
genomdref dock sin åsigt. Man måste först uttänka
en framställningsapparat och stannade efter mycket
öfverläggande vid följande inrättning. Ett tunnfat
fyldes till en del med jernfilspån och vatten;
dess öfre botten hade två hål; i det ena af dessa hål
inpassades en läderslang, som gick in i balongen, det
andra täptes med en kork. Genom det senare hälde man
allt emellanåt svafvelsyra i fatet. Bristerna i denna
inrättning visade sig snart: hettan blef så stark,
att en myckenhet med syra mättade vattenångor följde
med in i den af taft gjorda balongen och hotade att
alldeles sönderfräta honom. Ångorna förtätade sig
till vatten, som måste bortskaffas, på samma gång
balongväfven för hettans skull oupphörligt måste
öfversprutas med vatten. På detta sätt gick en stor
myckenhet gas förlorad, och man behöfde till hela
arbetet fyra dagar samt ej mindre än 12 centner jern
och 6 centner svafvelsyra till fyllande af en balong,
som knapt vägde 20 skålpund. Dessa olägenheter lärde
man sig dock snart afhjelpa dermed, att man först
ledde gasen genom ett kärl med vatten, som qvarhöll
de syrhaltiga ångorna och renade gasen.

Till beredande af de ofantliga mängder vätgas, som
åtgå till fyllandet af en balong och naturligtvis
ej kunna framställas i apparater af det slag,
som begagnas i laboratorierna, måste alldeles
särskilda anstalter träffas. Fig. 113 ger derom
en föreställning. Vätgasens beredning sker genom
sönderdelning af vattnet, hvilket, som bekant,
består af väte och syre, och sönderdelningen sker
derigenom, att man inför metalliskt jern i det med
svafvelsyra tillsatta vattnet. Metallen har nämligen
mycken benägenhet att draga till sig vattnets syre,
dermed bilda oxidul och med svafvelsyran förena
sig till svafvelsyrad jernoxidul. Vätet blir
derigenom frigjordt och bortgår som gas, hvilken nu
kan särskildt uppfångas. Vår afbildning visar nu i
faten A A sådana kärl, i hvilka jern och vatten äro
sammanförda och hvaruti, sedan allt är så förberedt,
att utvecklingen skall börja, svafvelsyra hälles
genom de trattrör, som räcka nästan ända till
kärlens botten. Ett oundgängligt vilkor är, att
faten äro alldeles lufttätt tillslutna. Gasen har
då ingen annan utväg än det krökta rör, som genom
kärlets uppåt vända botten leder till ett större
samlingsrör, B B, från hvilket han medelst en tät
slang, C, ledes in i reningsapparaten D, der han går
igenom ett vattenlager och tillika bringas i nära
beröring med ett regn af fina vattendroppar, så att
de syrpartiklar, han ännu kan innehålla, fullständigt
uppsugas af vattnet. Vattenståndet i det inre af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free