Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coxwells uppstigning från Leipzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Är det ej herligt!» ropade Coxwell, men tonen i
hans röst var klanglös, och hans andedrägt syntes
nästan hvit. Han drog på ventilsnöret, och det
eljest så starka ljudet var nu svagt. Gasen i
balongen hade en mattare glans, och balongen sjelf,
som vid uppstigningen ej varit fullständigt fyld, var
nu stramt spänd. Han befann sig tätt invid gränsen
till det tredje molnbältet, mer än 10 000 fot öfver
hafsytan. Klockan var nu 18 minuter öfver 5.
»Resans ändamål var vunnet: en blick kastad inom
himlens molnslöja. Antalet af de molnhvalf, som ännu
höjde sig öfver hvarandra och hindrade solstrålen
att nedtränga till jorden, blef oss obekant; efter
en så sublim skymningsprakt längtade vi ej efter det
klara dagsljuset. Derför helsade blicken ännu en gång
till afsked denna underverld, den säkra handen drog
på ventilen, och trycket på hjernan sade oss, att vi
med ilande fart sköto ned mot jorden igen. Snart var
det andra molnlagret åter passeradt, och med saktad
fart gled nu balongen genom den nedre molngrottan. Med
den fasta handen om ventilsnöret och ögat riktadt än
på de fladdrande pappersremsorna, än på balongens
spänning, samt noga beräknande proportionen mellan
gas och ballast, förde Coxwell säkert sitt fartyg
hemåt. Redan insvepte oss åter samma moln, som vid
uppstigandet först mottagit oss. Molnmassorna blefvo
dunklare i midten af lagret; äfven det endast 125
fot under gondolen hängande ankaret var knappast
synligt. Mot balongen slog nu regnet, hvarpå Coxwell
redan i de öfre regionerna beredt oss. Åter hördes
lokomotivets rasslande, och äfven hundskall trängde
upp till oss. Den grå slöjan under gondolen blef åter
mörk; här och der visade sig dock ljusare ställen,
tills plötsligt den friska bilden af skogar och fält
med byar och en flods slingrande silfverband (Saale)
afslöjade sig för blicken. Balongen gick öfver
den och tog riktningen mot en på afstånd liggande
stad (Lützen). Men vinden dref honom till venster
derifrån, och vi måste nu söka ankra i närheten af
någon af de större byarna.
»Luftskeppet passerade öfver två byar, utan att
man derifrån hörde vår fråga om namnet på trakten;
men från den tredje trängde upp till oss ropet:
»En balong! En balong!» Detta bestämde oss att
nedstiga. Coxwell utsåg till nedstigningsplats ett
högt beläget, afmejadt åkerfält emellan salinerna
Dürrenberg och Kötschau ungefär en åttondedels mil
från stället, der vi nu befunno oss, och balongen
sänkte sig kl. en qvart öfver 6 ned på kanten af
det utsedda fältet så lugnt och sakta, att i det
ögonblick, gondolen berörde marken, ej den minsta
stöt kändes.»
I Amerika ha naturligtvis lika många luftfärder
blifvit utförda som på denna sidan Atlanten. Den
1 juli 1859 företogo fyra amerikaner, professor
Lamountain samt hrr Wise, Gayer och Hyde, en
luftfärd från S:t Louis i ändamål att i balong
tillryggalägga den 200 mil långa vägen mellan denna
stad och New-York. Deras balong var 170 fot hög
och hade en diameter af 70 fot. De uppstego till
ganska betydliga höjder och skildrade det intryck,
som de djupt under dem liggande landskapen med sina
strömmar, skogar och prärier gjorde på dem, som
verkligt förtrollande. Under hela natten var det så
ljust, att de till och med på en höjd af 10 000 fot
kunde tydligt skilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
