- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
157

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gay-Lussacs och Biots luftresa - Luftbalongens styrning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverensstämde i allt med hans och Biots gemensamma
iakttagelser under den förra expeditionen. Luft, som
insamlades i de högsta regionerna och i väl tillslutna
flaskor medfördes ned till jorden, visade sig vid
analysen till sin kemiska sammansättning fullkomligt
öfverensstämma med den, som vi nere vid jordytan
inandas. Utom dessa båda luftfärder har ingen haft
något nämnvärdt vetenskapligt resultat. På senare
tider hafva i England tid efter annan vetenskapliga
balongfärder egt rum, bland hvilka i synnerhet Welshs
(1852 med Green) och Glaishers (1862 och 1863 i
Coxwells balong) förtjena nämnas. Den senare uppnådde
dervid den 5 september 1862 en höjd af minst 30 000,
om ej till och med af 37 000 fot.

Luftbalongens styrning. Man utgick i äldre tider från
den förhoppningen, att man med tillhjelp af åror och
vingar skulle efter behag kunna styra luftbalongen,
alldeles som ett fartyg på vattnet. Alla försök, som
i denna riktning blifvit gjorda, hafva dock endast
gifvit negativa resultat. Fig. 127 visar ett sådant
fruktlöst försök, som den 25 april 1784 gjordes
i Dijon.

Sedermera utbildade sig den åsigten, att lufthafvet
genomskäres af en mängd strömmar, som i olika
riktningar gå den ena öfver den andra; man behöfde
derför blott uppstiga till den för resan lämpligaste
för att hastigt och beqvämt hinna målet. En förut
uppskickad försöksbalong visade de högre vindarnas
riktning, det öfriga skulle segel och åror göra
(fig. 128). Nu låter det visserligen ej bestrida sig,
att luftströmmar med olika riktningar mycket ofta
förekomma den ena ofvanom den andra. Så berättar den
bekante luftseglaren Reichardt, att han en gång vid
en uppstigning i Varsjav af motsatta strömmar i högre
och lägre luftlager tre gånger drefs rundt omkring
staden. Men det är endast undantagsvis de förekomma
i så stort antal; i vanliga fall ges det blott två
herskande luftströmmar den ena öfver den andra,
som gå i nästan motsatt riktning och derför endast i
mycket inskränkt grad låta använda sig. Erfarenheten
ledde också luftseglarna småningom till den insigten,
att på denna väg ingenting står att vinna.

Fig. 128. Användning af segel och åror vid luftseglingen.

Petin i Paris uppgjorde planen till ett luftfartyg,
som skulle skänka ett större antal personer nöjet af
en gemensam luftresa. Fyra stora balonger, hvar och
en af 90 fots diameter, skulle uppbära en ram af 470
fots längd och 200 fots bredd (se fig. 129). En stor
del af ytinnehållet mellan ramens sidor upptogs af
vridbara, sluttande skifvor, med hvilkas tillhjelp
konstruktören trodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free