- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
174

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompressionspumpen - Den atmosferiska jernvägen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke blott icke skulle på så kort tid kunnat
genomföras, utan sannolikt ej alls kunnat bringas
till stånd.

Alldeles på samma sätt som kompressionspumparna äro
väderbössorna inrättade, endast med den skilnaden,
att de särskilda delarna hafva en något olika
form, som gör dem för deras ändamål lättare att
handtera. De skola omkring 1430 blifvit uppfunna af en
nürnbergare vid namn Gester, men hvarken tid eller
uppfinnare är med visshet känd. Det nämda årtalet
är dock sannolikt för tidigt. Väl skall, enligt
Muschenbroek, i en hr von Schmettaus vapensamling
finnas en väderbössa af ofullkomligare slag med
årtalet 1474, men i strid dermed påstå nürnbergarna,
att apparaten först omkring 1560 blifvit uppfunnen
af en Hans Lobsinger. Dermed vore nu alla föregående
pretendenters anspråk på prioritet afskurna, och
lika litet torde äfven Otto von Guericke få anses
som väderbössans uppfinnare. Ty i berättelsen derom
heter det: »Den utpumpade glaskulan skrufvas fast
vid bösspipan, då den i det lufttomma rummet inrusande
luften med våld drifver ut kulan, som ligger i pipan.»
Att döma häraf, synes Guerickes ide sålunda varit raka
motsatsen till den, som ligger till grund för den
vanliga väderbössan. En viss Mathei i Torino skall
ha konstruerat en väderbössa, som laddades dermed,
att man afbrände två uns krut i den ihåliga kulan. De
härvid utvecklade gaserna hade en spänstighet, som
räckte till för 18 skott på 60 stegs afstånd och för
ett stort antal med mindre skotthåll.

Våra vanliga väderbössor äro kompressionspumpar. Den
komprimerade luften befinner sig antingen i en ihålig
kopparkula, dit hon inpressas af en kolf, eller tjenar
den urhålkade stocken direkt till recipient. Trycket
öppnar då en ventil, hvarigenom luften rusar in i
pipan bakom projektilen och drifver ut honom.

Lufttrycket drifver saften i växternas celler uppåt,
och om det också ej ensamt ombesörjer safternas
uppstigande från rötterna ända upp i de högsta
topparna af flera hundra fot höga trädstammar, är
dock dess medverkan af mycket stor betydelse. Det är
också lufttrycket, som gör, att menniskornas och
djurens extremiteter sitta fast i sina ledhålor,
så att dessa långa lemmar med den minsta möjliga
användning af kraft kunna uppbäras. Ja, alla den
lefvande organismens förrättningar äro af dess
medverkan så beroende, att vår verld skulle vara
en helt annan, om denna vigtiga faktor plötsligt
försvunne. Bland de mångfaldiga användningar, som
det industriela lifvet gjort af dess verkningar,
vilja vi särskildt omnämna två, den atmosferiska
jernvägen
och den pneumatiska paketbefordringen.

Den atmosferiska jernvägen. Tanken att medelst
lufttrycket transportera gods och passagerare är
ej ny. Redan för två hundra år sedan fäste Papin
uppmärksamheten derpå, då han föreslog att låta
komprimerad luft bakifrån verka på vagnarna, alltså
blåsa fram dem genom ett derför särskildt inrättadt
tunnelrör, alldeles som kulan ur ett blåsrör. Iden
upptogs tid efter annan, men det förspörjes ej,
att anstalter någonstädes vidtogos för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free