Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det i förhållande till vattenförbrukarnas antal
kraftigaste vattenverket eger Glasgow, ty här beräknas
i medeltal 200 kannor vatten i dygnet för hvarje
invånare. I Manchester beräknas 110, hvilket dock är
mer än behöfligt. I städer på kontinenten beräknas
vanligen 30 till 50 kannor i dygnet för hvarje person.
Ehuru visserligen London redan för 200 år sedan var
delvis försedt med vattenledning, är det dock först
under de senaste årtiondena, som dessa anläggningar
blifvit mera allmänna.
Fig. 182. Stockholms vattenledning.
Som bekant, kan vatten vara antingen hårdt eller lent,
allt efter som det innehåller en större eller mindre
mängd upplösta salter. Smaken beror hufvudsakligen
på vanan, men i sanitärt hänseende måste det lena
vattnet gifvas ett bestämdt företräde; det är också
det enda, som med fördel begagnas vid kokning, tvätt,
i fabriker m. m.
Man använder olika metoder att meddela vattnet
det tryck, som är nödigt, för att det skall till
erforderlig höjd uppstiga i husen. Sålunda upptryckes
det antingen i ett högt, vertikalt jernrör, ett
s. k. ståndrör, hvarifrån det sedan öfvergår till det
rörnät, som fördelar det i staden, eller pumpas det
upp i en reservoar, så högt belägen, att det derifrån
kan strömma till hvilken punkt af rörnätet som helst;
slutligen kunna också, såsom händelsen är vid Berlins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
