- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
216

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamlas åsigter om ljuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle förblifva hjelplösa varelser, om vi ej egde
något organ för ljuset, ingen förmåga att uppfatta
bilder från den yttre verlden. Ögat riktar oss med
erfarenheter, som vi ej kunna inhemta med något af
våra öfriga sinnen. Derför äro i alla språk ljus
och klarhet, vishet och upplysning nära beslägtade
begrepp. Om vi å ena sidan betrakta de af ljuset
betingade naturfenomenen och å den andra de deraf
gjorda tillämpningarna, de optiska instrumenten
samt metoderna för olika vetenskapliga och praktiska
ändamål, och sedermera jemföra dem med värmets fenomen
och de derpå grundade apparater och maskiner, finna
vi lätt den väsentliga skilnad, som för oss betecknar
ljusets finare natur. Man bör derför ej förvåna sig
öfver, om uppfattningen af ljusets natur erfordrat
årtusenden, innan hon kunnat vinna klarhet och närma
sig sanningen.

Redan de gamla hade sökt bilda sig begrepp om ljusets
beskaffenhet, men filosoferna befunno sig med sina
åsigter i detta ämne på irrvägar. Analogt med de
öfriga kroppsliga förnimmelserna tänkte man sig
seendet som ett slags känselintryck, så att från
ögat skulle utgå fina känselverktyg, hvilka, när
de träffade framför varande föremål, deraf mottogo
intryck. Ljuset skulle således, såsom det ännu heter
i den Euklides tillskrifna optiken, utgå, ej från
den betraktade kroppen, utan från ögat. »Formen af
våra ögon», heter det i ett verk af Heliodoros från
Larissa
, »som ej äro ihåliga, ej heller likna våra
öfriga sinnen, bevisar, att det är från dem ljuset
utströmmar.» Ögat måste vara formadt som en mottagande
hand, menade man, om det skulle kunna upptaga något
utifrån kommande; men då detta ej är fallet och då
ögonen äro mycket glänsande och många menniskor och
djur troddes kunna se till och med i mörkret, lemnade
man beredvilligt rum för en åsigt, som först gifvit
vika för en strängare undersökning.

Platon insåg det otillfredsställande i denna
teori, men förmådde ej fullständigt frigöra sig derifrån. Han trodde, att
orsaken till seendet utginge ej blott från ögat,
utan äfven från det föremål, det betraktar, och att
sammanstötningen af de båda strålarna framkallade
ljusintrycket. Det var först Aristoteles, som
förkastade detta länge hysta föreställningssätt,
hvilket jemförde ögat med en lykta. Enligt honom
uppkommer ljuset genom rörelse af ett genomskinligt
ämne mellan ögat och föremålet. Det är denna åsigt,
som sedan gjort sig gällande och nu är allmänt
antagen, man kan säga bevisad nära nog lika säkert
som en matematisk sats.

Att ljuset utgår från de synbara kropparna, antogs
under medeltiden af filosoferna som en obestridlig
sanning. Men af alla dem, som syselsatt sig med
de problem, hvilka ha afseende på ljuset och
de optiska fenomenen, försökte ingen matematiskt
behandla ämnet, förr än Kepler vågade detta djerfva
steg. Denne store man, hvilken för astronomin verkat
så ofantligt mycket, kan äfven räknas bland optikens
grundläggare. Han uttalade sig visserligen ej med
bestämdhet om ljusets natur, men detta hindrade honom
dock ej att qvantitativt bestämma de fysikaliska
lagarna för ljusstyrkans aftagande, för brytningen
och speglingen o. s. v. Derigenom inledde han den
långa följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free