- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
220

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets fortplantning - Mätning af ljusets hastighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skugga, den s. k. halfskuggan. Fig. 195
visar tydligt, huru ett lysande föremål kan ur en
ogenomskinlig kropp framkalla antingen en begränsad
eller obegränsad helskugga, men att halfskuggan alltid
är obegränsad. Att ljuset för genomlöpande af sin väg
behöfver en viss tid, följer lika väl af undulations-
som af emanationsteorin. Det är, såsom redan förut
blifvit antydt, af stort intresse att bestämma ljusets
hastighet i olika genomskinliga kroppar. Men detta
är förenadt med stora svårigheter. Af alla rörelser
vid jordytan gifves det ingen, hvars hastighet kan
gifva oss en ide om ljusets. För bestämmande af denna
hastighet måste man använda alldeles egendomliga
mätningsmetoder.

Fig. 195. Helskugga och halfskugga.

Mätning af ljusets hastighet. Den förste, som
verkstälde en sådan mätning, var den danske astronomen
Olaus Römer. Han gjorde det genom observationer å
förmörkelser af Jupiters månar. Planeten Jupiter är
omgifven af fyra månar. Den af dem, som är närmast
planeten, har en omloppstid af 42 timmar, 28 minuter
och 42 sekunder, och hans bana
ligger i samma plan som planetens, så att han en
gång under hvarje omlopp måste inträda i skuggan och
förmörkas. Men tiden mellan två sådana förmörkelser
är ej alltid lika. Om jorden rör sig i riktning mot
Jupiter, inträffar förmörkelsen 14 sekunder tidigare;
aflägsna sig deremot båda planeterna från hvarandra,
fördröjes förmörkelsen 14 sekunder. Den berömde
astronomen Cassini sökte förklara denna omständighet
med det antagandet, att ljuset behöfver någon tid
för att från Jupiters måne hinna jorden. Emedan den
sistnämda vid planeternas närmande på 42 1/2 timmar
nalkats Jupiter med 590 000 geografiska mil, är
ljusets bana förkortad med ett lika stort afstånd. Vid
planeternas rörelse i motsatta riktningar har ljuset
vid förmörkelsens inträdande att tillryggalägga ett
590 000 mil längre afstånd. Cassini öfvergaf denna
tanke, då han ej fann de deraf härledda resultaten
bekräftade af observationerna. Men Römer upptog å nyo
frågan och lyckades genom noggrannare och talrikare
iakttagelser ådagalägga, att en öfverensstämmelse
mellan teorin och erfarenheten i detta fall verkligen
eger rum, och han bevisade på det mest öfvertygande
sätt läran om ljusets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free