- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
244

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och såsom fig. 223 antyder, bilden af öppningen genom
prismat blir förlängd och på ett regelbundet sätt
färgad. Denna bild kalla fysikerna spektrum och, om
han framkallats af solljuset, solspektrum. Det liknar
en del af regnbågen; vi återfinna samma färger här som
der och i samma ordningsföljd från rödt till orange,
gult, grönt, blått, indigo
och violett. Vackrast visar
sig likväl fenomenet, om man låter ljuset intränga
genom en smal vertikal springa och gå genom ett
flintglasprisma, hvars brytande kant är parallel
med springan, och betraktar de brutna strålarna
genom en kikare. Fig. 223 visar en dylik anordning,
och de öfver de olika delarna af spektret stående
bokstäfverna beteckna de motsvarande strålarnas
färg i den förut uppgifna ordningsföljden från höger
till venster.

Detta observationssätt angafs först af Wollaston
1802, men den förste, som framstälde ett spektrum
i ett mörkt rum genom en cirkelformig öppning, var
Newton. Det är äfven honom, vi ha att tacka för den
rätta förklaringen af detta märkvärdiga fenomen.

Det lider intet tvifvel, att spektrets röda
strålar blifvit mindre brutna än de violetta och
att de mellanliggande olika färgade strålarna ega
en brytbarhet, som ligger emellan de båda nämda
färgernas och är desto större, ju närmare de ligga
spektrets violetta gräns. Då solljuset ej erhållit
några nya beståndsdelar, måste vi antaga, att det
vanliga hvita ljuset ej är enkelt, d. v. s. ej består
af vågor, som äro hvarandra fullkomligt lika, utan
ega en olika brytbarhet, så att de derigenom medelst
prismat skiljas från hvarandra och sålunda åstadkomma
intrycket af olika färger på ögat. Vi ha här den
sjudelade Krischna, den af solguden älskade nymfens
sju söner, de sju ljuspunkterna kring hans hufvud.

Ljus af lika brytbarhet, som ej vidare kan
sönderdelas af prismat och ej ger något förlängdt
eller olika färgadt spektrum, kallas homogent
ljus. Hvarje smalt vertikalt parti af spektret består
af dylikt homogent ljus.

Det vore ett illa uträknadt tal, som ej uthärdade en
kontrollräkning. Kunna vi sönderdela hvitt ljus i
dess olika beståndsdelar, måste nödvändigt hvitt
ljus kunna erhållas genom blandning af dessa
beståndsdelar. Sättet härför har äfven Newton
angifvit. Betraktar man i lämplig ställning spektret
genom ett i motsatt led hållet prisma, sammanslås dess
olika delar och man ser en fullkomligt hvit bild af
öppningen. Uppfångar man ej hela spektret, utan endast
vissa delar deraf, kan man på samma sätt förena deras
beståndsdelar genom ett andra prisma, och man erhåller
nu mera ej hvitt, utan en färg, som tillsammans
med de afskilda färgerna skulle bilda hvitt. Tager
man bort rödt, gifva de återstående strålarna grönt;
fattas blått, erhålla vi orange. Rödt och grönt bilda
hvitt, på samma sätt som blått och orange, violett
och gult. Hvarje färg har således sin fyllnadsfärg,
tillsammans med hvilken han ger hvitt. Två sådana
färger kallas hvarandras komplementfärger, och en af
dem måste alltid vara en blandningsfärg. Färgerna,
vi mena här naturligtvis ej färgmaterialen, pigmenten,
äro således ingenting annat än olika intryck på våra
synnerver, framkallade genom ljusstrålar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free