- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
252

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektralapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och man har konstruerat en hel mängd hjelpapparater,
hvilka tjena dels till att mäta, dels till att
jemföra spektrer. De väsentligaste delarna utgöras
dock fortfarande af den fina springan, genom hvilken
det från den lysande kroppen kommande ljuset infaller,
af prismat, som framkallar spektret, och af kikaren,
hvarigenom detta senare betraktas. Denna senare del
af apparaten kan dock utelemnas, då man vill göra
spektret synligt för flera personer på en gång. Man
använder då i stället en hvit skärm, hvarpå man
uppfångar de brutna strålarna. Emellertid måste i
sådant fall synnerligt kraftiga ljuskällor användas,
emedan spektret, då det får utbreda sig öfver en
större yta, betydligt förlorar i ljusstyrka. För
att strålarna i parallel riktning må träffa
prismat, anbringas emellan det samma och springan en
samlingslins, den s. k. kollimatorslinsen, och för att
öka ljusets spridning låter man det gå genom flera
prismer. En dylik inrättning visar ett af Steinheil
i München efter Kirchhoffs anvisningar konstrueradt
instrument. Det består af fyra prismer, hvaraf
tre ega en brytande vinkel af 45° och det fjerde
en af 60°. Röret A har vid främre ändan locket
med springan, B är kikaren, hvarigenom spektret
betraktas. Denna senare är vridbar på sitt underlag
medelst mikrometerskrufven R, genom hvilken de
minsta vinklar kunna uppmätas. Browning i London,
hvilken gjort sig ett berömdt namn som förfärdigare
af utmärkta spektroskop, har användt ända till nio
prismer i ett spektroskop, hvilket han konstruerat
för observatoriet i Kijef. Fig. 229 visar den väg,
som ljusstrålarna i detta fall tvingas att taga.

Fig. 228. Steinheils och Kirchhoffs spektroskop.

Dylika instrument äro nödvändiga för de finaste
vetenskapliga undersökningar; i många fall är dock
en apparat tillräcklig, som är lätt att handtera,
äfven om ej den största möjliga noggranhet dermed
kan uppnås. Vid tillfällen, då man vill undersöka
spektret af ljus, som ej utgår från någon fast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free