- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
259

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verlden i den mörka kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I camera obscuran.

Camera obscuran.

Verlden i den mörka kammaren. - Linserna. - Olika
slag deraf och grunderna för deras konstruktion. -
Fyrbåkarnas lins- och prismapparater. - Sferisk
aberration. - Samlingslinser. - Brännpunkt. -
Brännvidd. - Linsbilder, verkliga och skenbara. -
Akromatiska linser och deras uppfinning. - Linsernas
slipning. - Det optiska institutet i München. -
Camera obscuran. - Solbilder vid solförmörkelser. -
Laterna magican och dimbilderna.

Knapt någon fysikalisk apparat torde på åskådaren
göra ett så öfverraskande intryck som camera obscuran.

På en slät, hvit pappersyta se vi en perspektivisk
bild af hela det oss omgifvande landskapet med alla
dess skuggor, dagrar och färgspel i hela sin naturliga
skönhet. Öfver gröna fält slingrar sig en flod,
i hvars klara vatten solen speglar sig. Trädbeväxta
och brantare delar af stranden kasta dunkla skuggor,
medan de klart belysta bygningarna på den samma samt
de öfver floden slagna broarna visa sin omvända bild i
vattnet. På andra sidan höja sig skogbeväxta kullar,
som förlora sig i ett dunkelt fjerran. I förgrunden
se vi en liten stad med dess gator och öppna platser,
och öfver det hela hvälfver sig en molnfri himmel,
som med sitt mystiska blå lockar blicken in i oändliga
djup. Förmår än målarens pensel återgifva föremålens
konturer, måste dock äfven den störste konstnär
förtvifla om att kunna i färg och ljus inlägga det
behag, som endast naturen förmår åstadkomma. Men
hvad som framför allt öfverraskar, är det lif och
den rörlighet, som herska i taflan och hvarigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free