Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verlden i den mörka kammaren - Linserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi ständigt röna nya intryck. Vi se ej naturen
fixerad i ett visst ögonblick. De hvita molnen
stå ej stilla, såsom de göra på mästarens mest
fulländade tafla. Vi följa dem med våra ögon,
när de sväfva förbi på det blå himlahvalfvet och
med sina skuggor delvis fördunkla den underliggande
nejden. Vågornas glitter visar oss vattnets rörelse,
trädens kronor vaja, sädesfältet går i vågor, och
vi tycka oss känna den vind, som kommer bladen att
darra och vattnet att krusa sig. Der kommer en båt i
flodkröken, roddarna drifva med jemna årtag den lätta
farkosten närmare. Han landar. Några af sällskapet
stiga ur och begifva sig till den lilla villan der
borta, hvars dörr öppnar sig och åter tillslutes. Och
närmare medelpunkten af den förtrollande taflan visar
sig nu ett omvexlande rörligt lif. Aftonens svalka
lockar alla ut i det fria. Damer i ljusa drägter,
svartklädda herrar, lekande barn ses skynda förbi,
försvinna vid ett gathörn, dyka upp igen, men blott
för att i nästa ögonblick åter försvinna. Man ser
dem möta hvarandra, helsa, stanna, talas vid, och
man håller andan, emedan man hvarje ögonblick väntar
att få höra orden. Så kan man länge öfverlemna sig
åt betraktandet af den ständigt vexlande taflan,
och den apparat, hvarigenom hon åstadkommes, är så
enkel, att ingen trollstaf kunde vara enklare. En
jemn bordskifva, en spegel och ett par linser, se
der allt. Hvad är då en lins? Denna fråga är här
fullt på sin plats, ty vill man veta, på hvad sätt
den täcka bilden i camera obscuran åstadkommes, bör
man först göra sig bekant med hennes hufvudsakligaste
beståndsdelar och verkningssätt.
Fig. 233. Konvexa och konkava linser.
Fig. 234. Principen för linserna.
Linserna, d. v. s. de optiska linserna, de enda,
som här komma i fråga, utgöras af reguliert slipade
glaskroppar af i allmänhet rund form och hvilkas yta
är bugtig åt minst en sida. De särskilda slagen deraf
äro i genomskärning tecknade i fig. 233. Äro linsens ytor
böjda utåt, kallas han en konvex, äro de åter böjda inåt,
benämnes han en konkav lins. Dessa båda hufvudslag sönderfalla
sedan, allt efter som båda eller blott den ena ytan är
bugtig, i bikonvexa, bikonkava,
plankonvexa och plankonkava.
Med konvexkonkav lins förstår man en
sådan, hvars båda sidor äro böjda åt samma håll. De
bikonvexa (eller konvergerande) linserna äro på midten tjockare än vid
kanten, de bikonkava (eller divergerande) tvärtom.
Linsernas optiska verkningar äro lättast att
fatta, om vi taga prismat till utgångspunkt (se
fig. 234). Tänka vi oss två prismer och en liten
jemn glasplatta sammanstälda så, som den öfre delen
af figuren visar, fortsätta de parallelt kommande
solstrålar, hvilka genomgå den mellersta glasplattan,
sin väg under fortfarande parallelism, men de, som
träffa prismerna, erhålla en sned riktning och sägas
då vara brutna af dem. Äro prismerna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
