- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
262

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hvilka prismerna vända sina kanter emot hvarandra,
hvilket fall framställes i fig. 233. Här brytas
strålarna från axeln och sprida sig bakom linsen,
som derför fått namnet spridningslins. I fig. 233
äro de tre öfversta linserna samlingslinser, de tre
nedersta spridningslinser. Tydligt är, att den verkan,
en lins utöfvar, ej blott beror af den brytande
kraften hos det ämne, hvaraf han består, utan äfven
af hans diameter och bugtighet. Hvad denna sistnämda
beträffar, är det till fyllest att veta, att hon
nästan alltid formas efter cirkelbågar eller snarare
efter sferiska kalotter. För att nu få en öfversigt
af linsernas teori är det tillräckligt att undersöka,
först huru de bikonvexa och sedan huru de bikonkava
förhålla sig. De kunna anses som representanter för
de öfriga slagen.

Fig. 237. Den bikonkava linsen.

Den vinkelrätt mot linsen genom hans medelpunkt gående axeln
kallas hufvudaxel. Den punkt i samlingslinser, der strålarna
förena sig, kallas brännpunkt (focus). Föreningspunkten för
parallelt med hufvudaxeln infallande strålar kallas
hufvudbrännpunkt (principalfocus), fig. 235 A.
Denna punkts afstånd från linsens yta kallas hans brännvidd.
Brännpunktens läge beror ej blott af den brytande kraften hos
det ämne, hvaraf linsen består, utan äfven af de
infallande strålarnas konvergens och divergens, så att
han faller allt längre bort, ju närmare ljuskällan
kommer linsen, d. v. s. ju mera divergerande
strålarna äro. När den lysande punkten befinner sig
i hufvudbrännpunkten, utgå strålarna parallela från
linsen. Fig. 235 kan tjena till förklaring äfven för
detta fall.

238. Ljusstrålarnas gång genom linsapparaten.

Lika väl som de parallelt infallande strålarna förena
sig i brännpunkten A, kunna vi föreställa oss, att de
utgå från A och, sedan de af linsen blifvit brutna,
fortsätta sin väg utefter de parallela linierna
b och z. På samma sätt kan man anse hvarje punkt
som brännpunkt eller ljuskälla; ljusstrålarnas väg
på andra sidan linsen förblir den samma. Närmar sig
ljuskällan ännu mera till linsen, divergera strålarna
bakom den samma.

För öfrigt blifva äfven strålar, som utgå från en
punkt, hvilken ej ligger på hufvudaxeln, sammanbrutna
af samlingslinsen, såsom fig. 236 visar. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free