- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
263

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomgående midtlinierna kallas biaxlar, och den
största vinkel, som dessa biaxlar, utan att menligt
inverka på tydligheten af den genom linsen framkallade
bilden, kunna göra med hvarandra, kallas linsens
synfält. I bikonvexa linser af vanligt glas med
brytningsexponenten 1,5 sammanfalla brännpunkterna
med medelpunkterna till de sferytor, som begränsa
linsen. För linser af starkare brytande ämne ligga
de närmare, af mindre starkt brytande aflägsnare.

Konkava eller spridningslinser kunna således ej hafva
sådana punkter, i hvilka de infallande strålarna
förena sig. Men tänker man sig de divergerande
strålarna utdragna bakåt, träffa äfven de samtligen
in i en och samma punkt, hvilken man kan benämna
spridningspunkt (se fig. 237). Denna punkt ligger
alltid på samma sida om linsen som den lysande punkten.

En i praktiskt hänseende mycket vigtig användning
af linsernas förmåga att sprida ljuset är den,
de erhållit på fyrbåkar. Fig. 239 visar det yttre
af en sådan apparat, medan fig. 238 skematiskt
framställer den väg, som ljusstrålarna af linserna
tvingas att taga. Som bekant, afser fyrbåken ej
blott att frambringa ett möjligast starkt ljus,
utan äfven att frambringa ett sådant ljus, som lätt
ger sig till känna som ljuset från en fyr, så att
det ej kan förvexlas med andra ljuskällor. För detta
ändamål har man användt många olika slags apparater,
men ändamålsenligast har man i allmänhet funnit den,
som består uti att genom
regelbundna, periodiska afbrott i ljuskällans
strålning utmärka henne från andra. Dessa afbrott
åstadkommer man derigenom, att man delar hela
ljusmassan i några partier, derefter förenar hvar
och en af dessa till ett knippe parallela strålar och
låter dem i nästan horisontal riktning bestryka den
yta, som skall belysas, i det man låter hela apparaten
med en viss hastighet vrida sig omkring sin axel.

Fig. 239. Linsapparat till en fyr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free