- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
264

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linserna - Linsbilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inrättningen af en sådan apparat synes af
fig. 239. Den stora, på åtta armar hvilande
glaskroppen utgör lanterninen, i hvars midt ljuskällan
befinner sig. Denna lanternin hvilar på en tapp,
vridbar i en cylinder, i hvilken han hålles roterande
af ett derstädes befintligt urverk, så att de åtta
särskilda linssystem, hvaraf han består och af hvilka
vi på figuren se tre afbildade, efter hvarandra
föra sina ljusmassor omkring i en cirkel, så att
hvarje punkt under ett hvarf åtta gånger mottager
ljus från fyrtornet och dessemellan lika ofta lemnas
i mörkret. Ty i följd af detta systems egendomliga
anordning blir hvarje från ljuskällan utgående strålknippe tvunget
att gå parallelt med hufvudaxeln, och derigenom,
att strålarna ej kunna sprida sig, bibehålla de sin
styrka; men äfven på det största afstånd förmå de dock
blott upplysa en strimma, som, om
parallelismen är fullkomlig, ej är bredare än
åttondedelen af lanterninens omkrets. För att ej
behöfva göra linsen i midten af hvarje sådan sektor
allt för stark, hvarigenom, i följd af absorptionen,
mycket ljus skulle gå förloradt, åstadkommes här
strålarnas brytning, såsom fig. 239 visar, genom ett
system koncentriska ljusringar. I de öfre och undre,
för strålarna m, n, o och p, q, r, s (fig. 238)
bestämda delarna är det mindre brytningen än den
totala reflexionen inom prismerna, som åstadkommer
strålarnas parallelism; brytningen medverkar endast
så till vida, att de strålar, som ligga i ett och
samma horisontalplan, här äfven skola fortlöpa parallelt
med de öfriga. Prismerna få derför ej vara
plana, utan deras ytor måste ha en viss bugtighet,
hvilken beror af ljuskällans och brännpunktens
afstånd.

Fig. 240. Verklig, förminskad bild i en bikonvex lins.

Fig. 241. Verklig, förstorad bild i en bikonvex lins.

Linsbilder. Med de anförda fenomenen, som i visst
hänseende erbjuda stor likhet med fenomenen i bugtiga
speglar, kunna vi för oss förklara verkningarna
icke blott af camera obscuran, utan äfven af de
flesta andra optiska apparater, ifrån det enkla
förstoringsglaset till de konstrikt sammansatta
astronomiska tuberna. Antaga vi, att genom den i
fig. 240 framstälda linsen strålar utgå från det
brinnande ljuset, blifva de på det genom linierna
antydda sätt sammanbrutna bakom linsen, och det så,
att alla strålar, som utgå från en viss punkt, äfven
brytas till en och samma punkt, hvilken alltid ligger
på den genom medelpunkten dragna biaxeln. I dessa
föreningspunkter uppstå verkliga bilder, hvilka man
kan uppfånga på en skärm. De äro upp- och nedvända
och, allt efter det lysande föremålets afstånd från
linsen, förstorade eller förminskade. Står ljuset på
ett afstånd, som är dubbla brännvidden, äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free