- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
267

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akromatiska linser - Linsers slipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktning af prismat B o. s. v., och emedan det
sistnämda bildar ett lika bredt spektrum som det
förra, sammanbrytas de violetta med de röda och
lika så alla mellanliggande färger till en och samma
punkt, hvarest således uppstår fullkomligt hvitt
ljus. Färgspridningen är upphäfd, men, och detta
är det förnämsta, icke brytningen. Af den genom
prismat A betingade afvikningsvinkeln om nära 14°
har prismat B blott kunnat upphäfva 8°. Återstoden 6°
kommer optikern till godo.

Man inser lätt, att man med linser kan åstadkomma
samma verkan som med prismer, om man förenar
en konvexlins af kronglas och en konkavlins af
flintglas med hvarandra, och i sjelfva verket skall
redan Hall så äfven förfarit. Dollond och Fraunhofer
ha likväl bragt dessa linser till en hög grad af
teknisk fulländning, och de utföras ännu enligt de
af den förre gifna reglerna. Förhållandet mellan
ytornas radier kan beräknas efter glassorternas
brytande kraft. Linsens båda beståndsdelar ha på de ytor,
som skola läggas emot hvarandra, alldeles samma brytning,
så att de, om intet bindmedel lägges emellan, beröra
hvarandra på alla punkter. Men för att fästa dem vid
hvarandra anbringar man ett mellanlägg af canadabalsam,
som är fullkomligt genomskinlig och ej inverkar
menligt på ljusstrålarnas gång. När vi alltså i det
följande vid omtalande af nya optiska instrument
nämna linser, menas alltid, der ej undantag särskildt göres,
akromatiska linser af någon bland de former, som i
fig. 244 finnas afbildade.

Fig. 243. Akromatiskt prisma.

Linsers slipning. Om den kemiska sammansättningen
af de allmännast brukliga glassorterna skola vi i
fjerde bandet, i afdelningen om glastillverkningen
i allmänhet, lemna närmare besked; här skola vi
blott omnämna det sätt, som användes att gifva
glasen deras riktiga bugtning, emedan detta är
det för optiska ändamål hufvudsakligaste. Konsten
att slipa linser af glas öfvades först i Holland i
större skala. Uppfinningen är dock vida äldre. Den
bestämda tiden, då hon blifvit gjord, är väl ej med
visshet känd, men äfven om man med nödig varsamhet
mottager uppgiften, att ett antikt optiskt glas, en
plankonvex lins af nära 3,75 tums brännvidd, nyligen
blifvit funnet i Ninives ruiner, ty ingenting ger oss
anledning tro, att de gamla assyrerna öfvat denna
konst, är det dock visst, att de gamla romarna kände
linser af bergkristall och glas.

Fig. 244. Akromatiska linser.

Starkare linser gjutas antingen först och slipas
sedan, eller utslipas de ur tjocka, glasstycken;
större svårigheter möter det att utskära dem ur flata
glasplattor. De bearbetas vidare genom slipning på
slipskålar, som för slipning af konvexa glas äro
konkava och för konkava konvexa. Hvarje bugtning
fordrar sin särskilda skål, som förfärdigas på det
sätt, att man först gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free