Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panoraman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vunnit en stor ryktbarhet. Namnet Passage des
panoramas erinrar ännu om platsen för den första
utställningen. För sextio år sedan stodo här två
rotundor med en diameter af ungefär 50 fot. Det var
den prevostska teatern. Allmänheten var förtjust
öfver hvad hon här fick se, och hennes uppmuntran
föranledde snart uppförandet af en större bygnad.
Efter Prevosts död upprullade öfverste Langlois
för parisarnas ögon hufvudepisoderna från det nyss
slutade grekiska frihetskriget, hvari han sjelf tagit
del. Hans panorama befann sig vid Rue des marais du
Temple och hade nära tre gånger så stor diameter
som den prevostska. Taflan öfver sjöbataljen vid
Navarino, den första, som han förevisade, förstod
Langlois göra i hög grad lefvande, och för att göra
illusionen så fullständig som möjligt gaf han den för
åskådarna bestämda platsen formen af akterdäcket på
en fullt utrustad örlogsman om 74 kanoner. Rotundans
midtpelare var förvandlad till en mast; den andra
delen af skeppet deremot var endast målad. Duken slöt
sig till bakstammen och förde blicken genast ut öfver
det upprörda hafvet och de kämpande fartygen. I slutet
af tretiotalet bygde Langlois en ny stor panorama, der
den franska arméns strider utgjorde hufvudföremålet
för framställningen.
Den berömda panoraman öfver London, ett verk af Thomas
Horner, var uppstäld i en ofantlig rotunda i Regents
park. Åskådarplatsen förestälde den lilla lanterninen
högst upp i kupolen på S:t Paul. I Tyskland har i
synnerhet målaren Lexa gjort sig ett namn genom sina
panoramor, och här i Sverige förevisade Enslen på
femtiotalet utmärkta bilder af Rom, Napoli, Stockholm
m. fl. städer.
Fig. 257. Perspektiviskt landskap för panoraman.
Medan panoramans verkan hufvudsakligen beror på
perspektivet, är det i de af Daguerre, daguerrotypins
uppfinnare, först framstälda dioramorna den
egendomliga belysningen, som frambringar ej mindre
öfverraskande effekter. En stor genomlysande sidenduk
målas på båda sidorna, men olika på hvardera. På
framsidan visar han t. ex. bilden af ett solbelyst
landskap, medan baksidan, som tillbehör till samma
bild, innehåller en molnbetäckt himmel, ett snöfall
eller annat dylikt. Färgerna väljas särskildt med
afseende på deras genomskinlighet, och man kan, allt
efter som ljuset endast faller på framsidan eller
endast på baksidan, framkalla dessa båda effekter
särskildt och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
