- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
299

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfinningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spansk-nederländska kriget hade en glasslipare i Middelburg
vid namn Hans Lippershey för staterna framlagt ett
»instrument att se långt med», hvarmedelst man
i fält skulle kunna vinna betydliga fördelar öfver
fienden, och derå begärt privilegium på tretio år
eller ock en pension, hvaremot han ville utfästa sig
att hålla sin uppfinning hemlig och endast förfärdiga
sådana instrument till landets nytta och ej åt några
utländska furstar och potentater. Den ofvan nämda
resolutionen förordnade om nedsättande af en komite
till sakens pröfvande, och uppfinnaren fick sig som
prof förelagdt att förfärdiga ett sådant instrument
med linser af bergkristall samt ett annat för två
ögon. Lippershey synes ha fullgjort uppdraget, men
erhöll det oaktadt ej det sökta privilegiet, ty under
tiden, i oktober 1608, hade Jakob Adriaanzoon Metius
ingifvit ansökan om patent å samma, såsom han påstod,
af honom gjorda uppfinning. Då sålunda redan två
voro i besittning af hemligheten, kunde uteslutande
privilegium ej ges någondera, och man lemnade
konkurrensen fri.

Om Metius först genom Lippersheys
uppfinning kommit att rikta sin uppmärksamhet åt detta
håll, eller om han redan förut sjelfständigt gjort
upptäckten och ej gifvit någon del deraf, förr än
glassliparen dermed offentligt framträdde, synes vara
omöjligt att utreda. Allt nog, hans anspråk äro till
tiden senare, och historien nämner derför som förste
uppfinnare optikern i Middelburg Hans Lippershey.

Dermed äro också alla anspråk på prioritet, som från
andra håll göras, afvisade, medan andra reducera sig
till ännu anspråkslösare mått. Detta är särskildt
fallet med dem, som gjorts af en viss Crepi från
Sedan, hvilken af många blifvit ansedd för tubens
uppfinnare, ty det är bevisadt, att han på indirekt
väg skaffat sig kännedom om saken. Den 28 december
1608 skrifver nämligen då varande franska sändebudet
i Holland Jeannin till Henrik IV och Sully om den
nya uppfinningen, hvaraf han lofvar sig stort
gagn för kriget. Han hade äfven vändt sig till
Lippershey för att af denne erhålla en tub, men
då ännu förgäfves. Först genom staternas bemedling
erhöll han två tuber för konungens räkning, hvilka
han jemte sin skrifvelse med en fransk soldat skickade
till Frankrike. Men denne soldat hade Jeannin med flit
valt till pjesernas öfverbringare, emedan han erfarit,
att han, som var en mycket skicklig mekaniker, genom
list skaffat sig kännedom om tubens sammansättning
och nu kunde eftergöra den.

Högst sannolikt är Crepi icke blott en och samma
person med denne soldat, utan äfven den fransman,
som i maj 1609 kom till Milano och der gaf grefve
Fuentes en tub, samma pjes, som Sirturus der såg och
som förmådde honom att genast resa till Venezia, der
köpa sig glas och sjelf göra ett dylikt instrument.

I juni samma år var Galilei i Venezia och hörde talas
om tuben, och vid samma tid egde äfven kardinal
Borghese ett sådant instrument, som han fått
sig tillsändt från Flandern. Galilei hade sålunda
tillfälle att med egna ögon taga kännedom om den nya
uppfinningens inrättning och verkningssätt. Om han
verkligen gjort det, är ovisst; saken är också i sig
sjelf af föga vigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free