Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tubens inrättning - Den holländska eller galileiska tuben - Den astronomiska eller keplerska tubens princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spegelteleskopen, som äfven höra hit, ersattes objektivet af
en konkav spegel, hvilket, som vi veta, ej förändrar
något i bildens natur. Glasen äro anbragta i ett
invändigt svärtadt rör, som består af flera, uti
hvarandra skjutbara delar. Derigenom kan, efter
olika ögons behof, okularet föras närmare bilden
eller aflägsnas derifrån.
Fig. 277. Den holländska tuben.
Den holländska eller galileiska tuben, denna tubens
äldsta konstruktion, är till sin inrättning afbildad
i fig. 277. Strålarna gå från föremålet AB genom
objektivet C och skulle kunna förena sig till en liten
verklig bild. Derhän kommer det dock ej, ty okularet
a, en bikonkav lins, ligger framför föreningspunkten
och sprider strålarna å nyo. Genom okularets riktiga
ställning kunna strålarna ledas så, som om de komme
från afståndet för det tydliga seendet.
Ögat förlägger då äfven bilden dit, och denna visar
sig följaktligen för det samma i riktig ställning och,
allt efter linsernas brännvidd; mer eller mindre
förstorad. Denna enkla inrättning erbjuder den stora
fördelen, att mycket korta rör kunna användas, och
har derför bibehållit sig i instrument, af hvilka en
större lätthandterlighet fordras. Utan att tydligheten
lider, kan man visserligen ej med mycket korta rör
drifva förstoringen till någon större grad; dylika
tuber, teaterkikare o. s. v. ha derför vanligen också
blott en förstorande kraft af 2 1/2 till 3. För öfrigt
konstruerade äfven Galilei redan 1618 ett instrument
för två ögon, liknande våra operakikare, och han
anses som uppfinnare af dessa binocles.
Fig. 278. Den keplerska tubens princip.
Den astronomiska eller keplerska tubens princip. Den
första vetenskapliga framställning af de principer,
hvarpå tubens verkningar grunda sig, gaf Kepler;
han uppfann äfven det efter honom uppkallade
instrumentet (fig. 278), som skiljer sig från det
holländska derigenom, att hos det förra de genom den
bikonvexa linsen C gående strålarna verkligen förena
sig till en reel bild A’B’, som betraktas genom det
förstorande okularet C’ (A’’B’’). Okularet är sålunda
ej här, som i den holländska tuben, en bikonkav, utan
liksom objektivet en bikonvex lins. Den af objektivet
alstrade upp- och nedvända verkliga bilden kan dock,
sedd genom okularet, ej omvändas; derför visa sig
ock i den enkla keplerska tuben alla föremålen
upp- och nedvända, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
