- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
303

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordtuben eller terresterkikaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det höga ändamål, som teleskopet redan från början
afsåg: utforskande af himmel och jord, bestämmande
af stjernornas, så väl de om natten lysande
himlakropparnas som den af oss bebodda planetens
storlek, yta, massa, rörelse, ej mindre än det
förhållandet, att tuben efter hand blifvit ett utmärkt
hjelpmedel vid alla andra fysikaliska observations- och
mätningsmetoder, har drifvit naturforskarna att
oaflåtligt arbeta på hans fullkomnande.

För att öka förstoringen af bilderna ges det två
utvägar: man ökar antingen objektivets brännvidd
eller minskar okularets. Den senare utvägen var före
upptäckten af lagarna för akromasin och konsten att
genom sammansatta linser upphäfva färgspridningen
mycket begränsad, och för att åstadkomma
en starkare förstoring hade man ingen annan
utväg än att använda glas af en större brännvidd. Men
på samma gång växte äfven svårigheterna vid deras
anordning, ty rören, hvari glasen anbragtes, blefvo
ej blott för tunga att kunna med lätthet handteras,
utan, och detta var det betänkligaste af allt,
löpte äfven med den växande längden fara att slå
sig krokiga.

Fig. 281. Braminernas observatorium i Benares.

Man tillgrep visserligen utvägen att
utelemna rörets mellanstycke och anbringa objektivet
i ett kort rör vid en fast punkt på det sätt, att
det lätt kunde riktas mot det observerade föremålet,
hvarigenom det blef möjligt att uppställa okularet på
ett mycket långt afstånd. Huyghens synes ha varit den
förste, som (omkring 1684) använde sådana tuber. På
observatoriet i Benares

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free