Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ny verld - Det enkla mikroskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Der i dag en horisont hvälfver sig, der går menniskan
i morgon fram vid sidan af Atene, den fruktbringande
vetenskapens gudinna. Hon visar sin skyddling på
samma gång lagen och hans nyttiga användning, och
samma hand, som utpekar vägen för forskaren, smider
i Hefestos’ smedja den konstrika skölden. Man kan
ej säga, om det är de mekaniska konsterna eller den
vetenskapliga insigten, vi i främsta rummet ha att
tacka för de så oändligt betydelsefulla instrumenten
teleskopet och mikroskopet. Här är tekniken vetenskap
och spirar vetandet upp ur konsten.
Mikroskopets uppfinning är vida äldre än tubens;
det oaktadt är det först de senaste två och
ett halft århundradena, som för ett högre
vetenskapligt syfte användt vissa länge sedan
bekanta förstoringsfenomen. Och om vi betrakta
upptäckterna på den organiska naturens område,
djur- och växtfysiologin, hvarigenom först den
gamla naturalhistorien blifvit en vetenskap, om
vi öfverskåda den klyfta, som skiljer nutidens
naturåskådning från en ej mycket aflägsen tids
fantastiska drömmerier, skola vi först lära oss
rätt uppskatta betydelsen af en uppfinning, som för
en riktig naturkännedom blifvit vigtigare än till och
med tuben. Ty huru mycket tuben än vidgade blicken och
höjde tanken, gaf han dock i sjelfva verket genom sina
herliga upptäckter endast en storartad bekräftelse
åt lagar, som antingen redan voro kända eller kunde
härledas ur telluriska förhållanden. Mikroskopet
deremot förde forskaren in i en fullkomligt ny verld,
i de organiska förändringarnas verld, i en verld,
om ej af vardande, åtminstone af växande, det gaf
honom denna inblick i naturens hemliga verkstad, som
inga matematiska slutledningar kunna förbereda eller
ersätta. Allt, hvad denna det oändligt lillas verld
visar oss, var ända till 17:e århundradet ett obekant
område och det här upptäckta i allt en ny eröfring.
Fig. 296. Det enkla mikroskopet.
Det enkla mikroskopet. Den vanliga konvexlinsen är så
till vida redan ett mikroskop, som bilden, om vi genom
linsen betrakta ett föremål, blir större än föremålet
sjelft. De äldre förstoringsinstrumenten inskränkte
sig också endast till detta enkla instrument, som,
slipadt af glas, erhöll en infattning af horn eller
messing och kallades lup. Ju bugtigare linsen är,
desto större är hans förstoringskraft, och i de så
kallade glasdropparna eller fågelögonen begagnar man
till och med som förstoringsglas helt små glaskulor.
Ehuru visserligen Seneca omnämner den
iakttagelsen, att man genom ihåliga, med vatten fylda
kulor ser de bakom befintliga föremålen större och
tydligare, och ehuru man eger en mängd andra bevis,
att de gamla känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
