- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
320

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det enkla mikroskopet - Solmikroskopet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sferiska glaskroppars förstorande kraft, synes man dock
först temligen sent gjort en medveten användning af
denna företeelse. De märkvärdigt fina och sirliga
arbeten af gamla grekiska stensnidare, som ännu
finnas i behåll, kunde visserligen föranleda oss
att tro, att de blifvit utförda med tillhjelp
af förstoringsglas. Men vi finna ej från hela
forntiden något enda verkligt bevis derför, ty de
i jorden funna linserna kunna lika väl uteslutande
användts som solglas, då de vestaliska jungfrurna
endast med solljuset fingo åter tända den heliga
elden, när han slocknat. Araben Alhazen, som lefde
omkring medlet af 11:e århundradet, var sannolikt
den förste, som använde egentliga linser till
förstoringsglas. Märkvärdigt är dock, att detta
framsteg ej ledde till några vidare följder. Härtill
torde bland annat äfven den omständigheten ha
bidragit, att Alhazen och ännu senare forskare lade
sina linser omedelbart på bokstäfverna af den skrift,
de ville förstora, och att det helt och hållet synes
ha undgått dem, att resultatet blir vida gynsammare,
om man håller linserna på något afstånd från det
betraktade föremålet.

Med uppfinningen af glasögonen i 13:e århundradet
blef dock linssliperiet ett yrke, som hastigt
utbredde sig öfver alla länder, och häraf blef åter
en naturlig följd, att en mängd försök anstäldes,
som ledde till förbättringar. Man gaf glasen större
bugtighet och använde äfven redan på samma gång två
eller tre linser, som anbragtes så nära hvarandra, att
de verkade på samma sätt, i det de gjorde strålarna
allt mera konvergerande. Dylika linskombinationer
kallar man enkla mikroskop. De förses vanligen
med en infattning af messing och anbringas två,
tre eller flera i rörlig förening med hvarandra på
ett stativ, så att man efter behag kan använda ett
eller flera af dem. Sådana instruments förstoring
kan drifvas temligen långt. Man har slipat linser,
som förstorade ända till tre hundra gånger, och med
de för samma ändamål använda glasdropparna kunde man
till och med stegra förstoringen till åtta hundra
gånger. Härmed var dock den olägenheten förenad, att
synfältet minskades, i samma mån kraften ökades. Man
uppbjöd dock alla bemödanden för att förbättra de
små instrumenten, och på detta sätt bragtes de snart
till en fulländning, som gjorde dem användbara för
vetenskapliga ändamål.

Voro de första apparaterna mera kuriositeter
och förlustelsemedel, finna vi deremot redan
Leeuwenhoeck ifrigt syselsatt att med apparater,
som han sjelf konstruerat, studera växternas och
djurens inre bygnad, och hans förträffliga, efter
naturen tecknade afbildningar äro det bästa beviset
på den fullkomning, han gifvit sina instrument. Han
hade fäst linserna vid ett vertikalt stativ och under
dem anbragt en liten objektskifva, som han medelst en
skrufinrättning kunde föra upp på den behöriga höjden
i linsernas brännpunkt. Redan han förenade dessutom
dermed en belysningsapparat af konkava speglar, som
genom det infallande ljuset gaf de små föremålen en
större klarhet. Dessa bihang ha af senare forskare
(Muschenbroeck, Hooke m. fl.) blifvit på mångfaldigt
sätt förändrade och förbättrade.

Solmikroskopet står till sin inrättning emellan det
enkla och sammansatta mikroskopet. Medan den vanliga
lupapparaten endast afser att under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free