Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
England, såg han hos hofmatematikern Cornelius Drebbel
ett sådant instrument, som denne sade sig ha fått till
skänks af erkehertig Albert. Detta mikroskop bestod af
ett 3 1/3 linier bredt rör af förgyld koppar, uppburet
af messingsdelfiner, som stödde sig på en skifva
af ebenholts. Denna skifva var äfven försedd med en
inrättning för de observerade föremålens fästande. Men
det låter äfven bevisa sig, att den österrikiske
prinsen af Jansen fått sig föräradt ett mikroskop,
fullkomligt liknande det drebbelska instrumentet. Den,
som känner mängdens benägenhet att vid en glänsande
ställning fästa höga egenskaper, men deremot anse det,
som ej lyser, värdelöst, kan det ej förvåna att höra
den vidtbekante, högt ansedde vetenskapsmannen prisas
som uppfinnare af de mikroskop, som han efter den
jansenska modellen förfärdigade och utdelade bland
sina talrika beundrare och bekanta. På den obetydlige
glassliparen i Middelburg tänkte ingen. En slägting
till Drebbel, Jakob Kuppler från Köln, kom 1622
till Rom för att vid det påfliga hofvet förevisa det
underbara instrumentet. Han dog dock, innan han fick
tillfälle att göra mikroskopet bekant derstädes.
Fig. 301. Zacharias Jansen.
Från Paris skickades nu andra mikroskop till Rom,
men man var der så obekant med den nya uppfinningen,
att man först efter Galileis ankomst lyckades se klart
dermed. Det var högst sannolikt dessa instrument,
Galilei eftergjorde och hvarefter han sammansatte det
mikroskop, som han 1624 skickade Bartolomeo Imperiali
i Genova. Galilei skall visserligen redan 1612
skickat ett mikroskop till konung Sigismund af
Polen, men det finnes ingenstädes uppgifvet, huru
det varit beskaffadt, och hvarken om detta eller
något annat liknande instrument af Galilei nämnes
vidare ett ord före 1624, då han skall ha betydligt
förbättrat mikroskopet och förfärdigat ett stort
antal sådana. Härutaf synes med visshet framgå, att
han af mikroskopets, liksom af tubens uppfinning ej
har någon annan förtjenst än den att ha gjort henne
allmännare bekant och använd.
Men denna förtjenst blir af betydande art genom den
ifver, hvarmed Italiens vetenskapsmän använde det
nya instrumentet vid sina forskningar, hvarigenom det
erhöll många förbättringar. Francesco Stelluti hade
redan 1625 mikroskopiskt undersökt binas anatomi,
Marcello Malpighi i Bologna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
