Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad ser man genom mikroskopet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ögonen; men blommorna, de fina formerna afslöja
sig endast för den, som kan från de luftiga höjderna
sänka sig ned i en af dessa förtrollande nejder.
Liksom systerinstrumentet teleskopet, utvidgar äfven
mikroskopet, i det det låter vårt öga allt djupare
intränga i det oändliga rummets hemligheter,
på samma gång den för tanken fattliga tidens
gränser. Derigenom, att det upplöser tingen i deras
särskilda beståndsdelar, visar det oss sättet för
deras tillkomst, ger det oss en föreställning om det
tillstånd, hvarifrån det bestående utvecklat sig,
samt om de krafter, som inom det förflutnas ofantliga
ram måste röra sig, kämpa och alstra, innan alla de
förändringar voro genomgångna, hvilkas spår ännu
som ett kolossalt skelett ligga bakom oss. Tag en
bit krita i handen och betrakta under mikroskopet
det fina dam, som fastnar vid dina fingrar! Hvilken
rikedom på regelbundna bildningar, som ha det
organiska lifvet att tacka för sitt ursprung! Hela
den hvita massan består af idel små fina kisel- och
kalkpansar af utdöda djurslägten, polytalamieskal och
skelett af en sådan litenhet, att i en kubiklinie
krita ofta mer än 8 000 millioner äro nedbäddade
bredvid hvarandra. I Alperna finnas hela berg, som
bestå af idel sådana djurrester, och kritformationen
utbreder sig från 57° nordlig bredd ända ned till
Kap Horn. Ej nog med att dessa oändligt små partiklar
kunna under mikroskopet åtskiljas till sitt ursprung;
deras forna innehafvare ha äfven blifvit indelade
i arter, alldeles som vi klassificera fiskar eller
fåglar. Ehrenberg, den berömde utforskaren af den
mikroskopiska verlden, som förvärfvat den äran
att för första gången ha skådat flera af naturens
hemligheter än någon annan dödlig och riktat
naturkunskapen med det största antalet nya fakta,
räknade endast i gravesendkritan (fig. 302) skal af
51 olika polytalamier. I kritkalken från Antilibanon
(fig. 303) fann han 43 sådana arter, och en jemförelse
mellan de i båda figurerna afbildade formerna skall
visa hvarje betraktare, huru det olika ursprunget, den
till tiden och rummet skilda daningen, ja, till och
med senare epokers inflytelser omisskänligt afslöja
sig för den beväpnade blicken. Ehrenberg har med
mikroskopet undersökt de särskilda bergformationerna,
i synnerhet de sedimentära, och resultaten af dessa
undersökningar ha af honom blifvit ordnade till
en nästan sjelfständig vetenskap, mikrogeologin,
som säkerligen en dag skall skrifva några af de
vigtigaste kapitlen i jordutvecklingens historia.
Vi öfvergå nu till växtverlden. Der flyter en klar,
muntert sorlande bäck; hans botten är öfverdragen med
en saftig gräsmatta, bildad af de hoptofvade grenarna
af en alg. I de första dagarna af den nyvaknade våren
rycka vi upp ett litet stycke af denna matta för att
taga det med oss hem och der litet närmare betrakta
det. Vi uttaga varsamt några trådar, och mikroskopet
visar oss nu, att de bestå af enkla eller i celler
delade säckar, som innehålla små kulor eller frön. När
tiden är inne, börja dessa små kulor trängas i sitt
fängelse och gifva sig ingen ro, förr än de sprängt
dess väggar; de lemna det en och en eller i hopar och
komma snart i liflig rörelse. Man ser dem fara fram
och tillbaka i vattnet, dyka upp och ned, så att man
vore frestad att tro, att växten födt ett djur. Men
det är någonting helt annat. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
