- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
332

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad ser man genom mikroskopet?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvaraf vi endast kunna urskilja dess merendels gula
färg. Men bringa vi det under mikroskopet, förvandlas
det mjöllika pulvret till regelbundet gestaltade
kroppar, af hvilkas bestämda former vi med säkerhet
kunna igenkänna moderväxten, hvarifrån de leda sitt
ursprung. Vi se, att hvarje frö består af en inre,
med en ytterst fin hinna försedd kropp, omsluten af
en yttre hud med många slags utväxter, taggar och
öppningar, genom hvilka sistnämda det kan uttränga,
såsom i fig. 304 c, d och e III är fallet. Följa
vi dessa fröns ytterligare utveckling, blir det
oss klart, hvad ändamålet är med denna märkvärdiga
inrättning. Vi veta, att utom ståndarna, som i sina
knappar innehålla frömjölet, blommans egentliga
befruktningsorgan är pistillen. Denna pistill, som
fig. 305 visar oss i förstorad skala, består af den
nedersta vidgade delen, fruktämnet a, der äggen e
sitta på tjocka skaft, af stiftet b och
märket, den öfversta delen, som utgöres af fina, blåslika celler,
hvilka afsöndra en klibbig, sockerhaltig vätska. Med
tillhjelp af denna vätska qvarhåller märket det på
det samma nedfallna frömjölet och åstadkommer ett
uppsvällande af den inre fina hinnan, hvilken i form
af trådartade säckar uttränger genom den yttre
hudens öppningar. Pollensäckarnas tillkomst kallas
frömjölets grodd. I fig. 305 1 är i d afbildadt
ett frömjölskorn af liljekonvaljen, i 2 ett af epilobium,
i 3 ett af momordica elaterium; 4 deremot visar,
huru pollensäckarna, i hvilka kornets sega vätska
utgjutit sig, genom det ofta mycket långa stiftet
vuxit ned i fruktämnets håla, der de genom äggmunnen
komma in i det upptill öppna ägget (5, 6 och 7) och
här genom aflemnande af sitt innehåll åstadkomma
befruktningen. I 5 och 6 afbildas samma process,
sådan han hos kejsarkronan i olika utvecklingsskeden
föregår, medan 7 visar ett flercelligt litet frökorn,
c, hos pictia obovata, en tropisk vattenväxt.

Fig. 304. Frömjöl. Pollenkorn af a kurbitsen, b
passionsblomman, c cuphea procumbens, d tisteln,
e convolvulus, f lysimachia,
g scolymus, h cikorian, i tallen.

Med dessa iakttagelser har man dock ännu ej uppnått
gränsen, hvartill mikroskopets upplösande kraft
förmår tränga. Längre kunna vi dock ej följa dessa
fina undersökningar, då en närmare redogörelse derför
skulle fördra större utrymme, än vi här kunna egna
det ytterst intressanta ämnet. Af det redan sagda
framgår dock, att alla de på detta sätt erhållna
inblickarna i naturens hemligheter måste reda våra
begrepp om de organiska bildningarnas väsen och
att denna insigt äfven ger oss medel i hand att på
rationelt sätt befordra växande, blomning och frukt,
afvärja skadliga inflytelser och till vårt gagn höja
växtrikets oumbärliga verksamhet. Först genom bruket af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free