- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
352

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriska försök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begagna elektricitetens dragande och bortstötande
egenskaper till en myckenhet leksaker. Man hade
elektriska klockspel, elektrisk kul- eller dockdans
och andra variationer af samma tema, alla bestående
deruti, att mellan två med elektricitet af motsatt
slag laddade plattor, t. ex. en elektrofors hartskaka
med sitt tillhörande lock, båda upphängda horisontalt,
lätta kroppar fingo hoppa upp och ned. De gjordes
vanligen af flädermerg, hvarigenom man kunde gifva
dem hvilken form man behagade.

På den elektriska gnistans ljus- och värmefenomen
grunda sig äfven flera andra apparater, af hvilka
blixtskifvan och blixtrören torde vara de mest
bekanta. Den förra utgöres af en med stanniolremsor
mosaikartadt belagd glasskifva. Mellanrummen mellan
metallremsorna blifva lysande, då den elektriska
gnistan ledes öfver skifvan, och man kan sålunda genom
lämplig anordning af de nämda mellanrummen framställa
hvilket mönster man önskar.

Fig. 325. Blixtskifvan.

Blixtrören deremot äro lufttomma glasrör, fästa
kring en axel och hvartdera innehållande ett par
droppar qvicksilfver. Sättes axeln i rotation, falla
qvicksilfverskulorna utför glasväggarna och utveckla
genom gnidningen elektricitet, som uppfyller det
lufttomma rummet med ett plötsligt magiskt sken.

Fyller man ett rör med en blandning af väte och syre
och låter en elektrisk gnista deruti hoppa öfver
mellan ett par metalltrådar, antändes blandningen,
och en kula kan skjutas ut ur röret. Denna så kallade
elektriska pistol har i Lenoirs gasmaskin funnit en
användning i stort. Krut kan på samma sätt antändas,
och man gör äfven vid större sprängningar bruk häraf,
ja, man kan till och med genom det värme, som den
elektriska gnistan förorsakar,
utvidga en afstängd luftmassa, så att hon, som i den
elektriska mörsaren, kan utslunga den afspärrande
kulan. Fig. 326 visar en dylik apparat; gnistan hoppar
här öfver från T till T’.

Fig. 326. Elektrisk mörsare.

Särdeles intressanta visa sig äfven verkningarna
af leidenflaskan och det elektriska batteriet. Med
dylika batterier erhålla vi dock på långt när ej
så långa gnistor som från konduktorerna till en
elektricitetsmaskin. Van Marum erhöll ur den stora
maskinen i teylerska museet i Leiden gnistor af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free