- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
359

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskdundret - Blixtens verkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afstånd anses ske ögonblickligt, medan ljudet blott
tillryggalägger en väg af omkring 1150 fot i sekunden,
behöfva vi endast multiplicera det antal sekunder,
som förflyter mellan blixten och dundret, med 1150
för att erhålla afståndet i fot.

Blixtens verkningar. Blixten är i och för sig icke
varm; han alstrar först värme, när han vid rörelsen
röner motstånd. I atmosferens öfre regioner, der
luften är så förtunnad, att hon ej sätter något hinder
mot elektricitetens utjemning, förvandlas blixten
till en tyst ljungeld, medan i de lägre luftlagren
ett starkare motstånd måste öfvervinnas. Träffar
blixten en god ledare med stor genomskärningsarea,
far han ned deruti utan att lemna märkliga spår
efter sig. Men måste han tränga sig fram genom tunna
trådar eller tort kådigt trä, upphettas dessa mycket
starkt. Jern leder elektriciteten ojemförligt bättre
än trä. Då nu erfarenheten visar, att så stora mängder
elektricitet utjemnas genom blixten, att till och
med tjocka jernstänger kunna smältas deraf, är det
ej förvånande, om andra, mindre goda ledare deraf
helt och hållet förstöras. I samband med den stora
värmeutvecklingen står den ofantliga mekaniska verkan,
som utöfvas af åskslagen. Om blixten slår ned i ett
träd, söker han sin väg företrädesvis mellan barken
och kärnan, i den fuktiga splinten. Vattnet förvandlas
plötsligt i ånga, och deraf förklaras den ofantliga
splittring och sönderslitning, man iakttager hos träd,
som träffats af blixten.

Samma blixt, som endast föga uppvärmer en åskledares
tjocka stång, smälter fullkomligt förgyllningen på en
tafleram, som han träffar i sin väg. Humboldt berättar
i sin Kosmos, att han på sin resa i Sydamerika,
der åskan visserligen rasar med en i Europa okänd
häftighet, påträffat flera klippor, hvilkas yta
blifvit helt och hållet glaserad. Blixtrören, som man
ej sällan på jemna, sandiga ställen anträffar under
jordytan och som man stundom till en längd af 40 fot
och derutöfver, i en enda riktning eller fördelade
i grenar, kan följa, äro ingenting annat än sand,
som blifvit smält af blixten och hvars delar på detta
sätt förenats till en rörformig massa.

Man trodde sig förr ha upptäckt en mängd underbara
bildningar, som blixten skulle ha åstadkommit, och
till och med lärda personer kunde ej motstå frestelsen
att berätta derom och tillskrifva dem märkvärdiga
orsaker. Så t. ex. skulle genom ljusfenomenet vid
blixtrandet en teckning af ett framför stående torn
blifvit inbränd på en fönsterruta; på menniskor, som
blifvit dödade af blixten, tyckte man sig ha funnit
inbrända skrifttecken, kors eller afbildningar af i
närheten varande föremål o. s. v., och man trodde
sig här spåra ett slags naturlig fotografi. Men
det har visat sig, att alla dessa företeelser äro
af alldeles tillfällig art och blifvit öfverdrifna
af en uppjagad fantasi. Deremot framkallar blixten
väldiga mekaniska verkningar.

I närheten af Manchester slog åskan ned den 2 augusti
1809. Hon gick mellan en källare och en cistern ned
i jorden och försköt en mur af flera fots tjocklek
och betydlig höjd ett stycke af omkring 3 fot vid ena
och 10 fot vid andra ändan, hvarvid naturligtvis de
i muren anbragta träbjelkarna brusto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free