- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
361

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskledaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fenomen, hvars förklaring länge erbjöd stora svårigheter,
nämligen den s. k. s:t elmselden.

Det inträffar stundom, att små blå lågor visa sig
öfver spetsarna till åskledare, på hörnen till
takrännor af metall, öfver tornspiror m. m.,
uppkommande och försvinnande utan synbar yttre
orsak. Ofta visar sig denna företeelse på masttopparna
till fartyg och var då hos de gamla grekerna och
romarna ett tecken till stormens snara upphörande. Två
små lågor, Kastor och Pollux, voro lyckobringande, en
enda deremot, Helena, förderflig. Spetsarna behöfva ej
alltid skjuta mycket högt upp öfver jordytan; man har
sett lågor på bildstoders hufvuden, på soldaternas
lansar, på vandrarnas hattar, på hästarnas öron
o. s. v.

Fenomenet har nu mera ingenting gåtlikt. Det
uppkommer genom utströmning af fri elektricitet,
antingen denna endast i följd af för stark spänning
lemnar marken eller på detta lugna sätt utjemnar sig
med atmosferens elektricitet. I hvarje sådant fall
minskas spänningen genom processen och förberedes
småningom och stilla ett jemvigtstillstånd, hvilket
genom blixten endast kan framkallas tillsammans med
våldsamma förstörande verkningar.

Åskledaren har samma ändamål, och dess snillrike
uppfinnare har med riktig uppfattning af sist
beskrifna naturfenomen grundat honom på spetsarnas
egenskap.

Det torde knapt gifvas någon uppfinning, hvilken vid
sin uppkomst försatte hela den lärda och icke lärda,
fromma och profana verlden i en sådan uppståndelse
som Franklins. Man anade hennes stora betydelse;
många fromma, men inskränkta själar trodde sig dock
deruti se en afsigt att söka beröfva Gud ett medel att
utföra sina straffdomar. Detta hindrade ganska länge
åskledarens allmänna användande. Härtill bidrog äfven
nationalfåfängan, som ej unnade en amerikan äran
af denna uppfinning och bemödade sig att förringa
hennes värde.

Det var år 1760 Franklin lät uppställa den första
åskledaren, hvilken ej väsentligt skilde sig från
den nu använda. Denna apparat, som anbragtes på en
bygnad tillhörande en köpman West i Philadelphia,
utgjordes af en jernstång af 10 fots längd och 9
liniers diameter; hon isolerades från bygnaden genom
dåliga ledare och förenades genom en metalledning
med jorden. År 1782 hade Philadelphia redan på
sina 1 300 bygnader mer än 400 åskledare. Alla
offentliga bygnader, med undantag af det franska
ambassadhotellet, voro dermed försedda. Och just i
detta hus slog blixten ned den 27 mars 1782 och dödade
en officer. Nu först lät Frankrikes sändebud förse
sin boning med skyddsinrättningen. I England kom,
i följd af hatet till Amerika, åskledaren ej i bruk
förr än omkring år 1788, och till en början endast
på fartyg. Det dröjde länge, innan han der började
användas på bygnader. I Frankrike gjorde man sig
visserligen något förr uppfinningen till godo, ehuru
förnämligast för skyddet af kruthus. Till åskledarens
allmänna införande i Europa bidrog väsentligt en
af den berömde fysikern Saussure i Genève utgifven
liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free