- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
367

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galvani och grodorna - Den elektriska strömmen, galvanismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den bologniske naturforskarens hustru var sjuk, och
läkaren hade ordinerat en soppa på grodben. En dag
lågo nu händelsevis några stycken för detta ändamål
flådda grodor i professorns rum, då han jemte flera
medhjelpare var syselsatt med elektriska försök för
att utröna, om, såsom han trodde, elektriciteten på
ett väsentligt sätt medverkar vid kroppens muskel-
och nervfunktioner.

Vid dessa försök observerade man nu, att de döda
grodorna råkade i egendomliga ryckningar, hvar
gång man tog gnistor ur elektricitetsmaskinens
konduktör. Galvani ansåg detta bero på den i luften
befintliga elektricitetens inverkan på nerverna,
och för att närmare undersöka detta upphängde
han preparerade grodben i en krökt koppartråd på
jernstaketet till sin balkong och sökte genom att
svänga dem fram och tillbaka bringa dem i beröring
med så mycket luft som möjligt. De förhöllo sig
dock alldeles stilla; men då de stundom slogo mot
jernstaketet, ryckte de för hvar gång häftigt till.

Detta, jemte en mängd andra, ej mindre märkvärdiga
fenomen, iakttagna under förnyade och på mångfaldigt
sätt förändrade försök, hvilka Galvani noggrant
beskref, väckte stort och rättvist uppseende. Galvani
trodde, att ett särskildt, elektriciteten liknande
fluidum, hvilket efter honom kallades galvaniskt
fluidum, genom den metalliska ledningen öfverfördes
från nerverna till musklerna och att kroppen,
hvilken efter denna teori skulle förhålla sig som en
laddad leidenflaska, genom urladdningen försattes
i ryckningar. En stor del af den lärda verlden
fasthöll ganska länge vid denna förklaring, ehuru
hon snart vederlades af de utmärkta undersökningar,
som anstäldes af Alessandro Volta, professor i Pisa,
hvilken framstälde en ny och vida bättre teori till
förklaring af samma fenomen.

Fig. 336. Voltas försök.

Den elektriska strömmen, galvanismen. Volta hade
insett, att det väsentliga i Galvanis försök vore,
att den metalliska ledningen måste bestå af olika
metaller, som bringas i beröring med hvarandra,
och läsaren kan sjelf öfvertyga sig härom, om han,
på sätt fig. 336 visar, hoplöder eller hopvrider
en koppartråd c med en zinktråd z och med den ena
tråden berör lårnerverna, som blifvit blottade genom
afskiljande af den nedersta ryggkotan, medan den
andra berör grodans lårmuskel. Vid hvarje beröring,
äfvensom vid hvarje afbrott i den samma, skall muskeln
råka i ryckningar, och denna känslighet fortfar ännu
temligen länge efter djurets död. Volta visade, att
genom beröringen mellan två olika ledare elektricitet
fortfarande utvecklas, och antog,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free