- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
368

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektriska strömmen, galvanismen - Elektromotorisk kraft - Galvaniskt element

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att det neutrala elektriska fluidet sönderdelas vid
beröringsstället, då den positiva elektriciteten
strömmar till den ena, den negativa till den andra
metallen. Då denna elektricitetsutveckling och
strömning sker utan afbrott, kallas hela processen
galvanisk ström. Detta slags elektricitet skiljer
sig endast till sättet för sin uppkomst från
friktionselektriciteten, men eger för öfrigt samma
egenskaper som denna. Efter hennes upptäckare kallar
man henne galvanism eller voltaism. För
att framkalla en elektrisk ström fordras utom de båda
olika metallerna äfven en fuktig ledare, hvilken
står i beröring med dem båda; denna är nödvändig,
och sannolikt åtskiljas ej elektriciteterna på det
ställe, der metallerna beröra hvarandra, utan på
beröringsytan mellan dem och vätskan.

Elektromotorisk kraft. Den kraft, som vid
beröringsstället åtskiljer elektriciteterna,
har man kallat elektromotorisk kraft, utan att
man dock kan anses fullständigt känna hennes
natur. Det torde dock kunna anses sannolikt, att,
liksom vid elektricitetsmaskinen det värme, som
genom det mekaniska arbetet frambringas, förvandlas
i elektricitet, förhållandet är enahanda med det
vid de kemiska processerna frigjorda värmet. Ty de
kemiska processerna spela en så betydande rol vid
framkallandet af beröringselektricitet, att vi anse
dem som ett allmänt och nödvändigt vilkor och att vid
de tillfällen, då det ej lyckas oss direkt observera
dem, detta endast beror på ofullkomligheten af våra
observationsmedel.

Fig. 337. Elekticitetsutveckling genom beröring.

Begreppet elektrisk ström innebär redan i och för
sig, att de hvarandra berörande kropparna måste
vara ledare. I synnerhet visa sig metallerna såsom
de i detta fall mest lämpliga. Men
den elektricitetsalstrande, den elektromotoriska
kraften är ej lika stor hos alla; de visa fast
mer ett ganska olika förhållande i afseende på
den alstrade elektricitetens både qvalitet och
qvantitet. Medan kopparn, bragt i beröring med zink,
blir negativt elektrisk och zinken positivt, blir
han, satt i beröring med guld, positivt och guldet
negativt elektriskt: men fastän han sålunda förhåller
sig olika mot olika metaller, förhåller han sig dock
alltid lika mot en och samma metall. Flera af ledarna
kunna uppställas i en kedja så, att hvar och en af
dem blir negativt elektrisk, då han kommer i beröring
med den föregående, men positivt, då han berör en
efterföljande. Denna kedja kallas den elektriska
spänningskedjan
, och de hufvudsakliga elementen följa
deri på hvarandra i denna ordning: zink, bly, tenn,
jern, koppar, silfver, guld, platina, kol. Ju längre
afståndet är mellan två kroppar i denna kedja, desto
starkare är den emellan dem verkande elektromotoriska
kraften.

Galvaniskt element. Det enklaste sättet att
framkalla en galvanisk ström är medelst ett så
kalladt element. Ett sådant består endast af två
metallstycken, hvilka vid den ena ändan beröra
hvarandra samt vid den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free