Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De konstanta batterierna - Den galvaniska strömmens verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
porös lercylinder C, endast öppen upptill, och 4)
en massiv kolcylinder D, upptill försedd med en
skruf, medelst hvilken den från zinken kommande
kopparremsan kan sättas i ledande förbindelse med
kolet. Diametrarna på dessa delar aftaga i samma
ordning, som de blifvit uppräknade, emedan de vid
elementets hopsättning skola ställas den ena inuti
den andra. Först kommer zinkcylindern, hvilken i sig
upptager lercylindern, hvari slutligen kolcylindern
ställes. Mellanrummet, hvari zinken står, fylles med
utspädd svafvelsyra, medan lercylindern fylles med
koncentrerad salpetersyra.
Fig. 343. Bunsens element.
Vanligt träkol kan ej användas till kolcylindrarna,
emedan det är för poröst och för litet ledande. I
stället användas de hårdaste kåksarter, hvilka afsätta
sig i gasretorterna; kåksen pulveriseras och blandas
med stenkolspulver och sirap, tills en fast deg
erhålles; massan formas till cylindrar, hvilka sedan
brännas så hårdt, att de klinga för slag. Stundom
gör man kolcylindrarna ihåliga och fyller dem med
sönderstött kåks eller sand, som indränkes med
salpetersyra; i billiga batterier kan kolcylindern
ersättas derigenom, att man fyller lercylindern C med
kåksbitar eller kåkspulver och sedan påfyller syra.
Lercylindern har, för att hindra beröringen med
zinken, flera utsprång af glas, hvilka tydligare
framträda i planritningen, fig. 344. Denna visar,
huru flera element förenas
till ett batteri. Zinken i det första elementet är
satt i ledande förbindelse med kolet i det andra,
zinken i detta med kolet i det tredje o. s. v., så
att slutligen det första elementets kolcylinder måste
sättas i ledande förbindelse med det sista elementets
zinkcylinder, då kedjan skall slutas.
Fig. 344. Bunsens batteri.
Den galvaniska strömmens verkningar äro, om
också ej i qvalitativt,
åtminstone i qvantitativt hänseende betydligt
olika den vanliga elektriska gnistans. Hvad de
fysikaliska fenomenen angår, intaga bland dem ljus-
och värmeföreteelserna främsta rummet, medan deremot
attraktion och repulsion vid ett galvaniskt batteri,
på grund af elektricitetens jemförelsevis ringa
spänning, äro föga märkbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
