- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
377

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det elektriska ljuset - Den galvaniska strömmens kemiska verkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fortgick arbetet. Dagen hade tjugufyra arbetstimmar:
under den ena hälften lyste solen, under den andra
det elektriska ljuset. Westminsterbron i London,
Rheinbron vid Kehl, industripalatset af år 1862 och en
mängd andra stora bygnader uppfördes vid elektriskt
ljus, och jättearbetena i Paris för utställningen
1867 skedde likaledes med dess tillhjelp. Man
använder det på fyrbåkar för signalering, såsom
vid fyren på Southforeland ej långt från Dover,
och då dess underhåll ej fordrar något syre, utgör
det ett förträffligt medel att belysa hafsbottnen för
dykaren eller framlocka fiskar. Läkaren kan äfven vid
operationer i svalget eller dylika ställen använda
det elektriska ljuset för att inifrån upplysa den
sjuka kroppsdelen. Dessutom kommer det alltid att
spela en betydlig rol inom teatermekaniken, der i
synnerhet Meyerbeer flitigt användt det.

Fastän framkallande af elektriskt ljus vid första
påseende synes mycket enkelt, äro dock dermed
förknippade svårigheter, som man ännu ej lyckats
fullkomligt undanrödja. Det vackraste ljuset erhålles,
såsom förut är nämdt, om man låter poltrådarna
sluta med stafvar af hårdt kol, sådant det användes
till de bunsenska kolcylindrarna. Man har äfven
ledt strömmen i en nedfallande qvicksilfversstråle
och velat begagna det dervid utvecklade bländande
ljusskenet; man har dock måst öfvergifva denna
metod, emedan de qvicksilfversångor, som dervid
utvecklas, göra honom ganska farlig. Kolspetsarna
deremot ha den olägenheten, att de på grund af
den starka värmeutvecklingen småningom förbrinna,
så att afståndet mellan dem allt mera ökas samt
slutligen blir så stort, att strömmen afbrytes,
då naturligtvis ljuset slocknar.

Fig. 347. Elektrisk lampa.

För att undvika detta har man konstruerat en mängd
apparater, hvilka verka som regulatorer och
hålla kolspetsarna på
bestämdt afstånd ifrån hvarandra samt till
och med närma dem till hvarandra, då strömstyrkan
aftager, och ljusets intensitet i följd deraf
minskas. I synnerhet har den af Serin konstruerade
lampan visat sig praktisk, särdeles vid fyrar, då
hon arbetar ganska jemnt och är solid; apparaten är
dock mycket dyr och komplicerad. Fig. 347 visar en
elektrisk lampa, konstruerad af Foucault och Dubosq,
der strömmen äfvenledes sjelf reglerar afståndet
mellan de båda kolspetsarna C och C’. Vid senaste
verldsutställningen i Paris voro dylika apparater ofta
flera timmar i verksamhet utan att behöfva tillsyn
och utan att visa några synnerliga skiftningar i
ljusstyrka, och under belägringen af Paris begagnades
de i början nästan hvar natt för att belysa de tyska
förpostställningarna.

Den galvaniska strömmens kemiska
verkningar.
Verkningar på menniskokroppens nerv- och
muskelsystem, likartade med den elektriska gnistans,
visar den galvaniska strömmen hufvudsakligen, då han
öppnas och slutes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free