- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
391

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Multiplikatorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarandra. Den ena nålen svänger ofvanom trådhvarfven,
den andra, hvaraf man endast ser den ena spetsen, inom
dem. Är således t. ex. den öfre, åt åskådaren riktade
ändan den ena nålens nordpol, är den nedtill synbara
spetsen på den andra nålen en sydpol. Denna förening
af två i omvänd ordning öfver hvarandra liggande
magnetnålar, ett s. k. astatiskt nålpar, erbjuder den
stora fördelen, att det, ehuru fullkomligt magnetiskt,
blott har så mycken sträfvan att ställa sig i norr
och söder, som den ena nålens kraft är större än
den andras. Nålarna vridas följaktligen så mycket
lättare af den galvaniska strömmen i multiplikatorn,
och då de emellan dem liggande multiplikatorshvarfven
i följd af den skiljaktiga polriktningen föranleda de
båda nålarnas vridning åt samma håll, blir afvikelsen
derigenom till och med fördubblad.

Fig. 360. Parallela strömmars attraktion.

Det inses lätt, att man medelst en multiplikator,
som har flera tusen hvarf, kan upptäcka mycket svaga
elektriska strömmar, och i sjelfva verket har man
äfven härigenom funnit, att dylika strömmar utvecklas
vid den ringaste kemiska eller fysiska olikhet mellan två hvarandra
berörande kroppar. Två platinableck, af hvilka det ena förut blifvit
glödgadt, men ej det andra, förorsaka en afvikelse
hos nålparet, ja, det behöfs ej en gång metalliska
elektroder. Man har lyckats uppvisa samtidigheten af
muskel- och nervverksamhet å ena sidan och galvaniska
strömmar å den andra och i många fall bådas beroende
af hvarandra. Undersökningen af de märkvärdiga
fysiologiska verkningarna af galvaniska strömmar
har framkallat en alldeles ny vetenskap, hvilken i
synnerhet genom Du Bois Reymonds forskningar bragts
i jemnhöjd med systervetenskaperna. Man har vunnit
en alldeles ny uppfattning af det organiska lifvet
och samlat erfarenhetsrön, som ej minst skola komma
läkarkonsten till godo.

Men frågar man, hvad orsaken är, att magnetnålen röner
en så märkvärdig inverkan af den elektriska strömmen,
finner man svaret af ett annat experiment. Upphänger
man nämligen en qvadratiskt eller cirkelformigt böjd
metalltråd AA (fig. 360) på det sätt, att han kan
lätt vrida sig kring sina båda spetsar, som hvila i
två små, med qvicksilfver fylda skålar, och låter en
elektrisk ström gå genom tråden, vrider sig den senare
så länge i sina skålar, till dess strömmens riktning
blir vinkelrät mot magnetnålen, ett nytt bevis, att
magnetismen och den elektriska strömmen måste stå i
det närmaste samband med hvarandra, ty der strömmen är
tillräckligt stark, ger han riktning åt magnetismen,
hvaremot denna, der han är starkare än motståndet,
utöfvar en bestämmande inverkan på strömmens riktning.

Fig. 361. Solenoid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free