- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
392

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Multiplikatorn - Elektromagnetismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om man nu till den första tråden, AA, närmar en
annan, BB, och låter båda genomlöpas af elektriska
strömmar på det genom pilarna antydda sättet, märker
man, att den rörliga ringen AA ställer sig parallelt
med den andra BB; de delar, i hvilka strömmen har
en nedåt gående riktning, närma sig, liksom de, der
strömmen går uppåt. Bringar man dem omvändt midt emot
hvarandra, aflägsna de sig. Men denna verkan beror
ej på de båda trådarnas kemiska egenskaper; hvilka
metaller man än dertill använder, blir förhållandet
ändå det samma, likväl endast då, när trådarna
genomlöpas af elektriska strömmar. Strömmarna utöfva
sjelfva denna märkvärdiga verkan på hvarandra, och
detta enligt den lagen, att parallela, åt samma håll
gående strömmar attrahera, åt motsatt håll gående
repellera hvarandra
.

Elektromagnetismen. Magnetism och elektriska strömmar
visa sig sålunda identiska, om också i annan mening,
än man före Örsteds upptäckt eller, rättare sagdt,
före Ampères undersökningar, hvilka man har att tacka
för kunskapen om denna lag, anade och trodde. Ty
gå vi ett steg vidare och upphänga en lätt rörlig,
men icke blott en gång, såsom AA i fig. 360, utan
spiralformigt böjd tråd, sådan som den, hvilken
framställes i fig. 361 (en s. k. solenoid), ställa
sig spiralens gängor vinkelrätt mot magnetnålens
riktning; men i följd häraf visar solenoidens axel
rätt i norr och söder och öfverensstämmer således
med magnetnålens ställning.

Vi måste följaktligen antaga elektriska strömmar
som orsak till magnetismen, och solenoidens gängor
angifva den riktning, hvari de kretsa genom jernets
minsta delar. Tänka vi oss simmande med strömmen,
ligger nordpolen alltid åt venster, sydpolen deremot
åt höger. I fig. 361 skulle således a beteckna
nordpolen och b sydpolen.

Denna åsigt bekräftas äfven af andra egenskaper hos
solenoiden, hvilka i sina yttringar öfverensstämma med
den naturliga magnetens. Han drager ej blott jern och
stål, och detta med den ojemförligt största kraften
vid sina poler, i midten deremot med den minsta;
han väcker äfven magnetism i dessa metaller, alldeles
som man ströke dem med kraftiga magneter. En jernten,
som instickes uti en af en ström genomlupen isolerad
solenoid (fig. 362), förstärker hans verkan betydligt
så väl på magnetnålen som på en strömförande rörlig
ledare, t. ex. A i fig. 360. Jern- eller ståltenen
blir sjelf magnetisk och på det sätt, att han i
samma ända som solenoiden får nordpol och i den
andra sydpol.

Mjukt jern förlorar denna magnetiska egenskap genast,
då strömmen afbrytes; hos stål deremot bibehålles
magnetismen äfven, sedan strömmen i solenoiden
upphört, och denna omständighet begagnas derför nu
allmänt för att erhålla kraftiga stålmagneter. Men
vigtigare än dessa äro de mjuka jernstycken, hvilka
man endast för tillfället kan meddela magnetisk
kraft, de s. k. elektromagneterna, ty de äro det
väsentligaste i de elektromagnetiska apparaterna. Vi
få tillfälle att återkomma till dem vid betraktandet
af deras olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free