- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
413

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den galvaniska telegrafen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sömmering den 24 augusti 1810, sedan flera försök att
åstadkomma en önskad verkan misslyckats.

Är således allt klart för mottagande af en depesch,
börjar afsändaren flytta de båda poltrådarna på
sådant sätt, att de i ordningsföljd beröra samtliga
bokstäfver, som förekomma i depeschen och sålunda
genom den gasutveckling, som dervid uppstår, göra dem
bemärkta på den andra stationen. Skall t. ex. ordet
"monark" telegraferas, förenas den ena tråden med M
och den andra med O. Sedan föreningen varat någon
stund, flyttas trådarna till bokstäfverna N och
A o. s. v.

Då gasutvecklingen är mycket lifligare vid
den negativa polen än vid den positiva, har
man deruti ett lätt medel att urskilja de båda
bokstäfvernas ordningsföljd; man behöfver nämligen
blott öfverenskomma att läsa den bokstaf först,
vid hvilken de flesta gasblåsorna uppstiga.

Strax sedan uppfinningen var gjord, framlade
Sömmering for akademin i München sin telegraf och
kort derefter (d. 5 dec. 1809) genom öfverinspektorn
för den franska arméns medicinalväsen Larrey för
institutet i Paris. Här nedsattes nu visserligen
till uppfinningens pröfvande en komite, bland hvars
ledamöter glänste namnen Monge, Biot, Carnot o. a.;
men i den öfvertygelse, att man i den chappeska
telegrafen redan egde något oöfverträffligt, gick
man stolt förbi hela saken, och Napoleon sjelf,
hvilken dock först bort inse nyttan af ett sådant
samfärdsmedel, kallade uppfinningen ett tyskt
svärmeri. Äfven i Tyskland höjde sig röster, som
ansågo det sömmeringska förslaget opraktiskt,
och samma motstånd, som nya uppfinningar ofta,
synnerligen i eget land, pläga röna, kom äfven
Sömmering till del. Som exempel härpå kan anföras
den åsigt, som en lärare i fysik vid kadettskolan i
Sachsen, Prætorius, uttalade. Han säger: "Enligt min
åsigt kan strömledning åstadkommas på högst 1 000 fots
afstånd. Men hr Sömmering vill på detta sätt leda en
ström 22 827 parisfot och sålunda fortskaffa depescher
en hel tysk mil eller ännu längre!"

I afseende på det tekniska utförandet yttrar
Prætorius, sedan han anmärkt, att den af 35 trådar
bestående kabeln ej kunde sammansättas af flera
stycken: "Nu frågar jag hr Sömmering, på hvilken
repslagarbana han vill låta slå sitt 35-trådiga
milslånga tåg?" Hvad skulle Prætorius nu säga om de
atlantiska kablarna?

Äfven det 3 fot djupa diket för kabelns nedläggande
anser han nära outförbart och beräknar, att den nya
telegrafen skulle kosta åtta gånger så mycket som den
optiska. "Och med denna åttadubbla kostnad", så slutar
Prsetorius, "skulle man dessutom ej ha vunnit någon
annan fördel, än att man kunde telegrafera under
ett regnväder eller nattetid." Mången Prætorius
lefver ännu.

Ehuru sålunda lemnad i sticket af s. k. praktiskt folk
– ty äfven i Baiern rörde sig ingen för den galvaniska
telegrafens utförande i stort – fortsatte Sömmering
det oaktadt sina försök och utförde verkligen en
telegraf, sådan som omständigheterna medgåfvo. Han
telegraferade den 4 februari 1812

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free