Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den galvaniska telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en trådlängd af 4 225 fot, den 15 mars med
en af 10 570 fot med lika lycklig utgång, och så
länge Sömmering var i München (till 1820), hade
många besökande tillfälle att bevitna den nu redan
temligen gamla uppfinningens verkningar. Sömmering,
hvilken ett allmännare bruk mera låg om hjertat än
pekuniär vinst, var beredvillig att åt andra lemna
modell på sin telegraf, och sålunda kom äfven genom
det ryska sändebudet grefve Potocki en sådan till
Wien, der kejsaren, synnerligt tillfredsstäld af
resultatet, ville åvägabringa en telegrafförbindelse
mellan hufvudstaden och Laxenburg. En annan modell
medtog den bekante luftseglaren Robertson till Paris,
en tredje kom till Genève.
Men ingenstädes rörde sig någon
företagsamhetsanda. Ett omedelbart behof fordrade
ännu ej en så hastig förbindelse, och den första
egentliga anledningen, kriget, fans ej mer. Den
lärda verlden åter, som genom Larreys berättelse
i läkarsällskapets bulletiner fått kännedom om
galvanismens lysande användning, ansåg, såsom så ofta
är fallet, sitt intresse fullständigt tillfredsstäldt
endast genom frågans lösning. Alexander von Humboldt,
Schweigger och Gauss äro nästan de enda, om hvilka
vi känna, att de ha egnat den sömmeringska apparaten
någon verklig uppmärksamhet. I England skref dr
Thomas Thomson ännu 1816 i den af honom utgifna
Annals of philosophy utan att der på minsta sätt
omnämna Sömmering: "Professor dr Redmann Coxe i
Philadelphia har uttalat den åsigt, att galvanismen
borde kunna användas till telegrafering; utförandet
af denna vidunderliga spekulation torde dock ännu
en rund tid låta vänta på sig." Detta är så mycket
märkvärdigare, som flera engelsmän, lika väl som
andra, redan då hade sett den sömmeringska telegrafen
i München. Till England hade ej kommit någon modell,
och i följd af någon omständighet blef äfven den, som
Sömmering på hans egen begäran beredvilligt öfversände
legationssekreteraren Lyonel Hervey, återskickad.
Den likgiltighet, som Sömmering öfver allt mötte,
är så mycket oförklarligare, som kostnaden för
hans telegraf på långt när ej var så betydlig som
för den optiska, på hvars inrättande man då öfver
allt arbetade. Schweigger hade till och med genom
trådantalets förminskning från 24 till 2 nedsatt
kostnaden för ledningen i medeltal till 270 riksdaler
på milen, medan den optiska telegrafen mellan Berlin
och Köln kostade åttadubbelt.
Riktigheten af en ide är ej ensam tillräcklig att
tillförsäkra honom ett allmänt erkännande. Mängden
vill blifva drifven och knuffad framåt, och häruti
ligger orsaken, hvarför i uppfinningarnas historia
den ofta mera synes, som med outtröttlig energi
endast kämpat för att genomdrifva det tänkta, än den,
som frambragt sjelfva tanken. Vi se Sömmering helt
och hållet uppfyld af sin uppfinnings betydelse och
öfvertygad, att han, såsom han skrifver till Humphrey
Davy, skulle upplefva den dag, då en telegrafkabel
nedlades genom Kanalen. Denna öfvertygelse, som
många torde ha delat, kunde dock ej af sig sjelf
förverkligas.
Händelsen ville emellertid, att ett ryskt statsråd,
baron Schilling von Cannstadt, tillhörande
beskickningen i München, blef så intagen af
den sömmeringska telegrafen, att han snart sagdt
betraktade dess utförande i stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
