- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
417

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektromagnetiska telegrafen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Försöket lyckades på ett utmärkt sätt, och
den elektriska telegrafen blef nu det allmänna
samtalsämnet för dagen. Deras telegraf användes
vid Great-Westernbanan på en sträcka af 6 svenska
mil. England var således det första land, som använde
den elektriska telegrafen på längre afstånd. Cooke
och Wheatstone voro i allas mun, men ingen tänkte på
den egentlige uppfinnaren, som just dog vid denna tid
(den 6 augusti), sannolikt utan att ha någon aning
om följderna af sin uppfinning. Hade Schilling fått
lefva längre, skulle telegrafväsendets utveckling
på kontinenten säkerligen gått betydligt hastigare,
än som nu skedde. Särskildt blef utförandet af en
ledning, hvarmedelst han öfver Finska viken ville
sätta Kronstadt i telegrafisk förbindelse med
Peterhof, i följd af hans död uppskjutet till en
obestämd framtid.

Om engelsmännen ansågo Wheatstone och Cooke för
telegrafens uppfinnare, bör detta kanske mera
tillskrifvas en förlåtlig nationalfåfänga än ett
af Wheatstone sjelf gjordt anspråk. Tvärtom betecknar
den utmärkte vetenskapsmannen i den beskrifning,
som bifogades patentansökningen, uttryckligen sitt
verk blott som en förbättring.

Den schillingska telegrafen hade fem horisontalt
svängande magnetnålar, af hvilka hvar och en uppbar en
liten lodrätt stående, på båda sidorna olika betecknad
pappersskifva. I hvila vände denna skifva sin skarpa
kant mot betraktaren och blef först synlig, när nålen i följd af strömmen
afvek åt någondera sidan. Med de sålunda åstadkomna
tio tecknen kunde man sammansätta ett stort antal
kombinationer, hvar och en med sin särskilda
betydelse.

Fig. 375. Wheatstones och Cookes nåltelegraf.

Wheatstone gaf nålarna en vertikal ställning och
ordnade dem bredvid hvarandra så, att strömmen medelst
en klaviatur alltid fördes till två af dem och dessa
konvergerade emot hvarandra uppåt eller nedåt, allt
efter omständigheterna. Denna nåltelegraf, på många
sätt förbättrad, användes ännu mycket i England. Men
då deras femnålstelegrafer ännu voro för obeqväma,
upptogo Wheatstone och Cooke det gauss-weberska
systemet med en enda nål, så att hvarje bokstaf,
som skulle telegraferas, betecknades genom antalet
af nålens ryckningar.

Fig. 375 visar oss det yttre af den till England
öfverförda telegrafen. Den synliga visaren står i
förbindelse med nålen inuti fodralet, hvilken genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:36 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/2/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free