Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektromagnetiska telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en vertikalt stående multiplikator bringas att
gifva utslag. För att ej allenast kunna mottaga,
utan äfven gifva tecken är handtaget (nyckeln)
satt i förbindelse med batteriet eller med magneten
å en induktionsapparat, och genom dess vridning åt
ena eller andra sidan åstadkommes en ström, som på
samma sätt vrider magnetnålen på den andra stationen,
eller, med andra ord, handtagets och nålens rörelser
följas åt. Chiffersystemet är tecknadt på framsidan
af fodralet, och man ser deraf, att en afvikning till
venster betyder "gif akt!" en till höger m, två till
venster a, tre till venster b, fyra till venster c,
två till höger n, tre till höger o, fyra till höger
p en till venster och en strax derpå åt höger d,
två till venster och en till höger e, först en till
höger och så en till venster r o. s. v.
Efter framställningen af denna enkla apparat förenade
patentinnehafvarna två nålar och skapade den så
kallade dubbelnålstelegrafen, som i grunden ej
innehåller något nytt, men erbjuder den fördelen,
att man med tre afvikningar kan gifva lika många
tecken som förut med fyra. Fig. 376 åskådliggör
inrättningen af det chiffersystem, som härvid
följes. Man låter stället, der den åsyftade bokstafven
står, betecknas af utslagets riktning, men deremot
dess återupprepande angifva bokstafven. Ett enkelt
utslag af den venstra nålen åt venster betyder alltså
+, tecknet för gif akt! eller för afslutningen af
ett ord, ett dubbelt till venster betyder a, ett
trefaldigt till venster b, deremot ett trefaldigt
utslag till venster af den högra nålen k o. s. v. De
öfre tecknen åstadkommas med endera nålen, de undre
med båda tillsammans. Största olägenheten är, att
han fordrar två linietrådar.
Fig. 376. Wheatstones och Cookes dubbelnålstelegraf.
Telegraferingen med nålar efter Gauss’ och Webers
system hade två olägenheter: för det första kunde
hon endast utföras af personer, som lärt sig det
derför uppfunna alfabetet, så att de kunde fort läsa
och skrifva det samma; för det andra var man, då
telegrafen ej gaf något varaktigt tecken, i afseende
på säkerhet och noggranhet beroende af den mottagande
tjenstemannens uppmärksamhet. Hufvudsakligen för
att afhjelpa sistnämda olägenhet uttänkte professor
Steinheil i München, som från början mycket syselsatt
sig med telegrafi, en skriftelegraf. Ännu innan
Wheatstone och Cooke utfört sitt första större försök,
hade Steinheil sin nya apparat färdig (i medlet af
juli 1837). Han hade anlagt ledningen från sitt hem
vid Lerchenstrasse till vetenskapsakademins hus och
derifrån till observatoriet i Bogenhausen. Trådarna
gingo ofvan jord, dels på stolpar, dels öfver
hustaken. Magnetnålarna voro i ändarna försedda med
små färgpenslar eller koppar, från hvilka färgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
