Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morses elektromagnetiska telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Morses elektromagnetiska telegraf. Det har blifvit
påstådt, att Morse redan 1832 under en resa från
Europa till Amerika om bord på skeppet Sully
uppfunnit den elektromagnetiska telegrafen. Morse,
en infödd amerikan och född i Charleston den 29
april 1791, hade varit i Europa för att utbilda sig
till målare och egde då föga insigt i fysik. En af
passagerarna, en dr Jackson från Boston, hvilken
stundom underhöll sällskapet om bord med experiment
med en elektromagnet och en Voltas stapel, hade
möjligen hos Morse väckt tanken på en elektromagnetisk
telegrafi, och 1837, då underrättelsen om Steinheils
telegrafiska inrättning i München nådde Amerika,
hade de försök, hvilka han sedan flera år tillbaka
anstält tillsammans med professorn i kemi dr Gall och
på hvilka han, då den amerikanska regeringen ville
inrätta optiska telegraflinier, skaffat sig patent,
länge varit kända. År 1835 förevisade Morse sin
första telegrafapparat i New-York. Elektromagneten
i denna apparat hade en vigt af 186 skålpund, och
härutaf kan man göra sig ett begrepp om inrättningens
otymplighet. Den stora vigten härrörde hufvudsakligen
deraf, att Morse använde så grof lindningstråd. Hvar
och en af elektromagnetens skänglar höll 18 tum i
diameter och 3 1/2 tum i höjd. Det första telegrammet,
som afsändes, bestod af fem ord, och för att
åstadkomma dem måste man afgifva 143 tecken. I detta
sitt ofullkomliga tillstånd vann Morses telegraf föga
sympati hos amerikanerna, hvilket bäst bevisas deraf,
att Morse 1839 åter började med måleri och senare med
daguerrotypi. Då slutligen den elektriska telegrafens
användbarhet var pröfvad i England, lyckades Morse i
mars 1843 af regeringen erhålla ett anslag af 30 000
dollar för anläggande af en telegraflinie mellan
Washington och Baltimore. År 1844 blef denna telegraflinie
fullbordad och den första depeschen gick igenom
tråden den 27 maj. Men de då använda apparaterna
voro ännu högst bristfälliga, och först sedan Morse
åter varit i Europa och 1845 medfört en modell från
Frankrike, efter hvilken han ändrade sina apparater,
kunde hans system utbilda sig och erhålla praktisk
betydelse.
Morses system har visserligen ej någon ny, originel
tanke att tacka för sin allmänna utbredning, utan
snarare det egendomliga i sättet för tecknens
gifvande, som sker derigenom, att ett stift, som
af ankaret föres fram och tillbaka, derunder längre
eller kortare tid tryckes mot en rörlig pappersremsa,
i hvilken det åstadkommer längre eller kortare märken
(fördjupningar). Nu brukliga morseapparater ha föga
likhet med den af Morse konstruerade, och till och
med de fördjupade märkena i pappersremsan ha blifvit
ersatta af färgade tecken.
Morses telegraf antogs allmänt, och systemet blef allt
mer utveckladt. Patentet, som tillförsäkrade honom
eganderätten, gjorde honom till en rik och berömd
man. Om vi göra ett besök på en telegrafbyrå och
låta visa oss de instrument, som nu der användas och
hvilka alla kallas Morses, samt fråga, hvem som gjort
den eller den förbättringen, blifva vi knapt mera
erinrade om Morse sjelf, ty vi höra oupphörligt andra
namn, såsom Siemens och Halske, Digney frères och,
särskildt i Sverige, Öller, Nyström m. fl. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
